Julen är inte värsta tiden för alkisbarnen

Foto: iStockphoto
KOLUMNISTER

Jag vet ännu inte hur vit julen blev, men på förhand lät det som vanligt.

För tionde året lanserade nykterhetsrörelsen sin ”vit jul”-kampanj i hopp om att få människor att välja alkoholfritt under ledigheten.

Skäl finns, menar IOGT-NTO: fyra till fem barn per klass lever i hem där någon vuxen har en riskfylld alkoholkonsumtion, det skapar oro inför julen.

På senare år har kampanjen nått framgångar: 148 000 personer följer sidan på Facebook, tusentals använder hashtaggen och tidningar öppnar sina insändarsidor.

Denna jul upprörde det tankesmedjan Timbro till den grad att skribenten Blanche Jarn uppmanade svenskarna att dricka. ”Fira inte en vit jul” var rubriken på hennes krönika, som riktade sig till den majoritet som kan konsumera med måtta.

Debatten var igång: absolutister mot måttfulla. Samma procedur, varje år. Som om det gör någon skillnad.

Jag känner så många barn till alkoholister, jag känner så många nyktra alkoholister. Jag har på olika sätt egna erfarenheter och jag kan statistiken.

Enligt Missbruksutredningen är 320 000 svenskar beroende av alkohol. Ytterligare 700 000 ligger i riskzonen för att bli beroende eller skada sig själv och andra. Utredningen presenterades år 2011 och inget tyder på att det ljusnar.

Alla närstående har sina berättelser och mina ord är bara mina och mina vänners och bekantas. En sak kan jag ändå konstatera: julen är det minsta problemet för en närstående.

Under julhelgen kan det svarare vara tvärtom, om än inte för alla. Kanske är det enda gången på året som barnen får skydd i form av andra familjemedlemmar. Kanske en farmor eller en äldre kusin. Kanske en faster eller en morbror.

Av allt jag vet och sett och hört är det snarare så att alkoholister skärper till sig. Att de dricker mycket mer under julen är en halmgubbe, vill jag påstå. Däremot är det många människor utan beroende, eller folk i riskzonen, som tappar greppet efter några nubbar. Det är också ett problem, men det är definitivt inte samma sak.

Barn till alkoholister och andra närstående vet att problemet är av annan art. Det är att hjälpa sin pappa i säng en torsdag i april. Det är att äta hos en kompis när mamma har druckit upp barnbidraget. Det är att skydda sina småsyskon. Det är att ringa BRIS på sin födelsedag.

Det är att dölja sin hemlighet för alla andra, eftersom alkoholistens stigma går ut över barnen. Människor tycker synd om dem, andra barn skyr dem. Nästan ingen gör något.

Förutom att diskutera huruvida vi ska fira en vit jul eller inte. Båda sidor har så klart rätt: drick med måtta eller drick inte alls.

Men julen, den spelar mindre roll för ett alkisbarn. Det är resterande 51 veckor.