För många men för demokratin

KOLUMNISTER

Och vem blir först med ett smart försvar av Kim Jong Il? Inte en enkel uppgift, det medges. Massmördare, diktator, militarist, svältare, torterare, förtryckare och självutnämnt geni. Dessutom ser han ut som en dvärgväxt transvestit. Och dessutom finns systerlandet, Sydkorea, som under årens lopp lyckats bli demokrati och dessutom en välmående demokrati.

Pröva själv att lägga den ena koreanska halvan vid den andra och hitta på ett bra skäl att välja Nord.

Eller ens en bra ursäkt för att Nord är som Nord är.

Kinkigt. Men just därför: Vem blir först med ett smart försvar av Kim Jong Il? För det är utmaningar av det här slaget en del bara inte kan motstå.

Det finns en Svensk-koreansk förening. Det är ett skojigt litet gäng som kan berätta att Nordkorea i själva verket dels är en ”framstående socialistisk stat”, dels en ”flerpartidemokrati som garanterar yttrande- och församlingsfrihet för

alla medborgare”. Alla andra påståenden beror på ”USA-imperialisterna” och ”USA:s krigspropaganda”.

Föreningen sägs ha 300 medlemmar. Vem som styr och ställer, vid sidan av Kim Jong Il, framgår inte. För tre, fyra år sedan var det i alla fall ett par killar som heter Thomas Rönström och Christer Lundgren.

Kanske blir någon av dem först.

Fast antagligen inte. Antagligen blir det någon smidigare typ. För jag vågar sätta den käre ledarens platåskor på att uppgiften kittlar åtminstone ett halvdussin av våra mest kända salongsradikaler. Det här är en utmaning för dem. De måste bara fila till sina ”men”. Ni vet:

”Kim Jong Il är en hänsynslös diktator, MEN ?”, ”Det nordkoreanska folket är givetvis förtryckt, MEN ?”, ”Personkulten av Kim Jong Il är på alla sätt osmaklig och obehaglig, MEN ?”, ”Det är sant att det nordkoreanska folket svälter, medan regimen bygger en gigantisk militärstat, MEN ?”

Så, ungefär, skulle jag tro att det blir. En pirrig sällskapslek. Ett litet chickenrace för vänstriga glasögonormar. Vad fegar ur först: deras MEN eller uppenbara fakta?

Det ska bli kul att läsa.

Eller vore kul. Om man inte mindes att ordleken handlar om riktiga människor. Sådana som kan mördas i morgon. Av en dvärgväxt transvestit i platåskor som inte tillåter några MEN.

Johan Hakelius

ARTIKELN HANDLAR OM