Mejla

Lena Mellin

Sverige går inte med i Nato – först måste Löfven ändra sig

Publicerad:
Uppdaterad:
1 av 2 | Foto: Stefan Mattsson
Statsminister Stefan Löfven (S).

Sverige kommer inte gå med i försvarsalliansen förrän Socialdemokraterna ändrar sig.

Ett beslut som gör slut på vår alliansfrihet kräver att de två största partierna står bakom det.

Det råder ingen tvekan om riktningen. I tjugo års tid har Sverige med myrsteg närmat sig Nato och snart är det bara ett formellt medlemskap som skiljer oss från organisationen.

I praktisk mening är vi redan med, utan att delta i besluten. Försvarsgarantin, som säger att alla Natomedlemmar ställer upp för varandra vid väpnade angrepp omfattar inte heller oss, i alla fall inte på pappret.

I verkligheten är det få som tror att Natos medlemmar inte skulle ställa upp för Sverige om någon skulle få för sig att starta krig mot oss.

I försvarsuppgörelsen mellan regeringen och alla Allianspartier utom Liberalerna förra året kom man överens om att tillsätta en expertutredning som skulle undersöka fördelar och nackdelar med ett svenskt medlemskap i Nato. I dag blev den klar.

Natoanslutning inte aktuell

Tyvärr är den i nuläget bara en faktabank som de politiska partierna tolkar helt olika. Någon svensk Natoanslutning är, trots de tusentals myrstegen i en och samma riktning, inte aktuell. Inte förrän Socialdemokraterna ändrar sig är det mer än en teoretisk möjlighet.

Tre av Alliansens partier, alla utom Centern, är visserligen beredda att gå med i Nato utan Socialdemokraterna. Säger de i alla fall. Det vore mycket olyckligt. Att överge Sveriges traditionella alliansfrihet kräver att åtminstone bägge de största partierna står bakom beslutet så att det är hållbart över tid.

Annars blir det som med Storbritannien och EU. Efter ett år som medlem höll britterna den första folkomröstningen om de skulle stanna kvar i unionen eller inte. 42 år senare röstade väljarna ut dem för all framtid. Det är inte ett ansvarsfullt sätt att leda ett land.

Intressanta insikter

Nåväl, utan att den betyder något i praktiken så bjuder ändå Natoutredningen intressanta insikter. Med ett medlemskap skulle Sverige få insyn i och kunna påverka Natos vilket vi saknar i dag. Och tillgång till den kollektiva, läs amerikanska, försvarsförmågan.

På pappret skulle vi omfattas av Natos kärnvapendoktrin. Men utredaren tror inte att Nato skulle ha något intresse av att placera kärnvapen på svenskt territorium. Det är en förutsättning för att Centerns ja till Nato-beslut.

Nato kräver också att deras medlemmar satsar två procent av BNP på försvaret. Men i verkligheten är det i dag bara fem av medlemsländerna som gör det. Ett medlemskap skulle inte påverka kostnaderna för försvaret, enligt utredarna.

Däremot skulle det inskränka Sveriges handlingsutrymme, vilket även EU-medlemskapet gör. EU har exempelvis en handelspolitik, inte 28.

Osäkerheten om hur Nato, Sverige och Finland skulle hantera en kris i Östersjön skulle minska. Men ett medlemskap skulle med stor sannolikhet också utlösa en kris i relationen till Ryssland. Hur långdragen, och djup, den skulle bli kan ingen veta.

Diskussionen fortsätter. Men ingenting händer förrän Socialdemokraterna eventuellt ändrar uppfattning.

Av: Lena Mellin

Publicerad: