Mejla

Lena Mellin

Varannan väljare skulle rösta konservativt

Tydligt att väljarna är missnöjda och vill ha något nytt

Publicerad:
Uppdaterad:

Varannan svensk skulle rösta på de tre konservativa partierna om det vore val i dag.

Enligt den nya väljarbarometern från Aftonbladet/Demoskop är missnöjet med de styrande partierna djupt och efterfrågan på något nytt stort.

Den akuta coronakrisen stärkte tillfälligt förtroendet för regeringens ledande och störst parti, Socialdemokraterna. Men det är redan historia.

September månads väljarbarometer tyder på ett djupt och omfattande missnöje med de styrande partierna i svensk politik.

Nästan varannan svensk, drygt 49 procent, skulle lägga sin röst på något av de tre partierna på högerkanten, Moderaterna, Kristdemokraterna eller Sverigedemokraterna. Samtliga, utom KD, ligger på en högre nivå i dag än de gjorde i valet för två år sedan. De skulle, om det vore val i dag, enligt Demoskop ha en god chans till egen majoritet i riksdagen.

Moderatledaren Ulf Kristersson skulle alltså bli statsminister under förutsättning att han är beredd att bygga den på stöd från Sverigedemokraterna och Jimmie Åkesson.

 

Däremot skulle Stefan Löfven (S) få svårt att sitta kvar som statsminister om resultatet i den här väljarundersökningen vore ett valresultat.

Båda regeringspartierna tappar stöd och tillsammans samlar de just nu inte mer än 30 procent av väljarna.

Missnöjet, eller misstron, mot regeringens förmåga att leda landet är alltså omfattande och man kan inte säga att det syns någon ljusning på den fronten, sett ur regeringspartiernas synvinkel. Siffrorna är alltså skräckläsning för särskilt Socialdemokraterna som misslyckats med att förvalta förtroendet medborgarna visade dem under inledningen av coronakrisen.

 

Bilden blir inte ljusare om man breddar synfältet till att inkludera regeringens båda samarbetspartier, Centern och Liberalerna.

Tillsammans samlar de fyra samarbetspartierna drygt fyra av tio väljare, tydligt färre än i valet 2018. Det enda parti som fått ökat stöd sedan valet är Centern.

Ett så pass smalt stöd är visserligen möjligt att bilda regering på. Men inte när det samlade motståndet är så pass stort som det är i dagens mätning.

 

En grundläggande fråga är om väljarna verkligen vill styra om Sverige i en betydligt mer konservativ riktning än i dag. Eller om det höga stödet för det konservativa blocket snarare är ett uttryck för missnöje med dem som nu sitter vid makten. Jag tror på det senare snarare än det förra.

Ett viktigt skäl kan vara att regeringens statsråd snarast ser plågade ut när de framträder. Inte som att de tycker att det är stimulerande och utmanande att leda Sverige, även i en svår tid.

 

I ett flertal mätningar i rad har två partier legat under den spärr på fyra procent av rösterna som avgör om ett parti kommer in i riksdagen eller inte. De är Liberalerna och Miljöpartiet.

För Liberalerna är läget nattsvart. Partiledarbytet för drygt ett år sedan har inte gett något lyft, snarare tvärtom. Om Nyamko Sabuni ska lyckas med att se till att hennes parti fortsätter som ett riksdagsparti krävs avgörande insatser som det inte förefaller troligt att hon klarar av. Självförtroendet är redan stukat.

Receptet är inte heller enkelt, det krävs ett batteri av åtgärder.

För Miljöpartiet är läget inte heller ljust. Det är riksdagens minsta parti, förtroendet för de båda språkrören är lågt.

Det stundande bytet på den ena språkrörsposten då Isabella Lövin avgår skulle under de bästa förhållanden kunna innebära ett lyft. Men de kandidater som hittills diskuterats ser inte ut att mäkta med det.

 

Bilden av svensk politik just nu är dyster. De som har makten är skadeskjutna och åtnjuter ett betydligt lägre förtroende än i senaste valet.

De som eventuellt skulle kunna ta över, de konservativa partierna, är en sorglustig trio. Två av dem, M och KD, gick till val på att minimera inflytandet för det tredje – Sverigedemokraterna.

Sedan dess har de ändrat sig och skälet är ett enda. För närvarande ser det ut som makten ligger utom räckhåll om inte Kristersson och Busch lierar sig i högre grad än det ljumma samarbete som finns i dag, med Jimmie Åkesson.

Vad, eller om, som ruskar liv i svensk politik återstår att se.

 


Gå med i vår opinionspanel

Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om exempelvis samhällefrågor och politik? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.

Av: Lena Mellin

Publicerad:

LÄS VIDARE