Värst drabbade av klimatet – ändå beroende av kol

LONGYEARBYEN, SVALBARD. Spetsbergen tillhör de som är värst drabbade av den globala uppvärmningen.

Så vad använder de själva för att få el och värma sina bostäder och företag?

Det både märkliga och ironiska svaret på den frågan är kol, den smutsigaste energikällan av alla.

Kolkraftverket ligger mitt i den lilla staden, alldeles ovanför hamnen. En stor skorsten pekar upp mot himlen. Här förbränns varje år cirka 30 000 ton kol. Även om det nu under sommartid inte bolmar så mycket rök från skorstenen.

Vi tar bilen längs en av de få vägar som går utanför Longyearbyen, österut mot gruva sju. Efter 17 kilometer tar vägen slut. Utsikten över Adventdalen är fantastisk men komplexet framför oss bidrar inte precis till att försköna landskapsbilden. Bakom några byggnader ligger högar med kol.

1 av 2 | Foto: JERKER IVARSSON
Nikolai Seljevold och Henrik Ulvang arbetar i den enda kvarvarande kolgruvan på Svalbard.

Porten ner mot gruvan som går sju kilometer rakt in i berget öppnas och ut kör en pick-up med två unga män iförda skyddsmasker som är täckta av ett vitt, tunt damm.

– Vi sprider stenmjöl i de underjordiska tunnlarna för att minska risken att en gnista ska antända kolet och leda till en explosion, förklarar Henrik Ulvang som sommarjobbar i gruvan.

Norge vill helst stänga gruvan eftersom det inte ser bra ut klimatmässigt att utvinna kol.

Turister värre för klimatet

Henriks arbetskompis Nikolai Seljevold tycker att det vore synd om gruvan måste stänga.

– Jag är säker på att alla turister som kommer hit och far runt i skotrar och båtar sliter mer på klimatet än kolet, säger han.

Gruvan har ett enda uppdrag. Att leverera tillräckligt med kol för energibehovet på den största ön Spetsbergen, den enda ön med en fast befolkning.

Ett faktum som är fullt av ironier. Svalbard och resten av Arktis är den del av världen som påverkas allra mest och allra snabbast av klimatförändringarna. Redan smälter permafrosten vilket leder till ökad rasrisk och problem med byggnader som står på träpålar. Det regnar mer och kraftigare vilket ställer till problem för både människor och djurliv. Snön smälter snabbare vilket gör snöskotersäsongen kortare.

Om det fortsätter som hittills kommer Svalbard att vara tio grader varmare år 2100.

Ändå är kol i dagsläget den enda energikälla som ögruppen är självförsörjande på.

Pinsamt för Norge

En aning pinsamt för Norge som administrerar öarna. Norge har bestämt sig för att stänga den mest lönsamma kolgruvan, Svea, som en gång i tiden var svensk. Målet är även att stänga gruva sju, den enda kvarvarande kolgruvan inom tio år. Meningen är att Svalbard ska bli klimatneutralt.

Men det kräver att man först hittar något som kan ersätta kolet.

Solenergi fungerar utmärkt på sommaren då det är ljust 24 timmar om dygnet. Men i nuläget finns ingen teknik för att lagra solenergi under så lång tid att det skulle räcka de fyra månader då solen överhuvudtaget inte går upp på Svalbard som bara ligger 130 mil från Nordpolen.

Vindkraftverk fungerar men vem vill se vindsnurror i Spetsbergens spektakulära landskap och skulle de klara kylan och isen? Dessutom skulle djurlivet påverkas negativt.

Vindkraftverk i Tyskland dödar varje år ett stor antal fåglar och Spetsbergen är extremt fågelrikt.

Kan bli spjutspets

– Ett annat problem är att det antingen blåser alldeles för hårt eller inte alls, säger Kim Holmén, internationell direktör vid Norska Polarforskningsinstitutet och boende i Longyearbyen.

Det finns forskningsprojekt på Svalbard om hur man ska kunna långtidslagra energi från sol och vind.

– Jag tror vi kan bli en spjutspetsregion när det gäller ny teknik för förnybar energi. Men det kommer att ta tid att nå framgång.

De få bosättningar som finns i Spetbergen var från början gruvsamhällen. Longyearbyen har haft nio kolgruvor sedan kommersiell utvinning startade 1906. Utan kolet hade det sannolikt inte bott några människor här.

Nu håller hela Svalbard på att förändras. Turism och forskning har blivit de nya stora näringsgrenarna.

Men som energikälla kommer kolet att regera länge till.

Foto: NASA

avWolfgang Hansson