Ingen vet om flyktingarna blir färre

1 av 2

I bästa fall är regeringens beslut att införa tillfälliga gränskontroller ett slag i luften.

I värsta fall blir de asylsökande ännu fler.

Regeringens agerande är med andra svårförklarligt, på gränsen till mystiskt.

Klockan tolv på torsdagen inför Sverige tillfälliga gränskontroller under tio dagar även mot länder inom EU. Dessutom införs legitimationskontroll på färjorna till södra Sverige.

Avsikten är att minska antalet asylsökande i Sverige. Men varken statsminister Stefan Löfven (S), inrikesminister  Anders Ygeman (S) eller Migrationsverkets kommunikationschef Mikael Hvinlund vet om det blir så.

I själva verket kan beslutet leda till att de asylsökande bli ännu fler. I dag reser många flyktingar genom Sverige för att söka asyl i Norge eller Finland.

Från lunchtid blir de tvungna att välja. Antingen vänder de tillbaka. Eller också söker de asyl i Sverige i stället för hos våra skandinaviska grannar.

Det är nämligen det som är den praktiska konsekvensen av de tillfälliga gränskontrollerna. Skälen att ta sig till Sverige blir två.

Antingen har man laglig rätt till det, det vill säga bor här, är medborgare i ett EU-land eller i Norden eller har visum till Sverige. Det andra skälet är att man söker asyl. Den som inte uppfyller något av de här kriterierna kommer inte att släppas in.

Regeringen har tidigare varit benhårda motståndare mot tillfälliga gränskontroller och hänvisat till att polisen får bestämma om det behövs.

Nu säger Anders Ygeman att regeringens samlade bedömning efter att ha talat med polisen, Myndigheten för samhällskydd och beredskap och Migrationsverket är att flyktingkatastrofen lett till att ordning och säkerhet är hotad. Alltså kan man införa tillfälliga gränskontroller.

Men eftersom ingen vet om antalet flyktingar minskar genom regeringsbeslutet ter det sig svårförklarligt, på gränsen till mystiskt. Bara färre flyktingar kan leda till att hotet mot ordningen och säkerheten minskar. Men så vet man alltså inte om det blir.

En positiv tolkning är att regeringen har fler åtgärder i bagaget som de ännu inte vill offentliggöra. Kristdemokraterna föreslog tidigare under gårdagen att tillfälliga gränskontroller skulle införas. Men de vill komplettera det med så kallade transitzoner.

I dem skulle de som förefaller ha giltiga asylskäl skiljas från dem som inte har det. Flyktingar vars asylsökningar ska behandlas i andra länder skulle skickas tillbaka dit. De som kommer från så kallade säkra länder skulle återvända dit.

Det skulle sannolikt leda till att väntetiden innan de asylsökande får besked om de får stanna eller inte skulle kunna kortas kraftigt. I dag är väntetiden 1,5 år, inom kort kommer den att vara två år.

Regeringen kan ha andra tankar om hur man minskar antalet asylsökande i Sverige. Det är i alla händelser ett sätt att minska hotet mot ordningen och säkerheten om det är bristen på asylboenden, övernattningar under bar himmel, i tält eller i Migrationsverkets reception regeringen vill åtgärda.

Tyskland införde tillfälliga gränskontroller vid sin södra gräns i slutet av oktober. De har meddelat att de vill förlänga dem i ytterligare 20 dagar. Därefter finns möjlighet till förlängning i upp till sex månader.

Angela Merkels CDU är överens med sitt systerparti i Bayern, CSU, om att inrätta transitzoner i söder. Men regeringspartnern Socialdemokraterna är inte med på det. Justitieminister Heiko Mass (S) kallar dem exempelvis ”massläger i ett ingenmansland”.

Om det däremot är signalen ”kom inte hit” som regeringen vill sända till flyktingar på väg till Sverige bör de fundera lite över förra veckans försök.

Då sade migrationsminister Morgan Johansson (S) att nya asylsökande inte kan räkna med att få tak över huvudet. De får fixa det själva eller låta bli att komma.

Resultatet blev det motsatta. Under de senaste sju dagarna var antalet asylsökande för första gången över 10 000 personer.

FOTNOT: Schengenområdet består av 22 EU-länder och fyra andra länder. Där kontrolleras inte gränserna mellan länderna. Men det finns möjlighet att upprätta tillfälliga gränskontroller om det uppstår hot mot ordning och säkerhet. Sverige har utnyttjat möjligheten vid ett par tillfällen. Bland annat i samband med stora fotbollsmatcher och under kravallerna i Göteborg 2001.

avLena Mellin

ARTIKELN HANDLAR OM