Släpp prestigen - för Norrlands skull

KOLUMNISTER

Lappdjävlarna, det var vad samerna kallades när jag växte upp i Lycksele. Folk var rasande för att deras renar förstörde markerna och dessutom ansågs de omöjliga att ha att göra med.

Än i dag förvandlas den lugnaste norrlänning till en skogstokig furie om man påpekar att samerna faktiskt har uråldrig rätt till markerna. "De har alldeles för många renar och förstör fjället!"

Frågan är så infekterad att den dryper av gammalt var. Revirkänslor väcker de lägsta drifterna hos människor och är den största och äldsta orsaken till strider, oavsett om det gäller Irak, staketbråk mellan grannar eller rätten till bete.

Och i Norrland har konflikterna pågått sedan koloniseringen började för drygt 300 år sedan. I morgon är det dags igen.

Då startar en rättegång i Nordmaling mellan tre same-

byar och drygt hundra markägare. De sistnämnda vill förbjuda renar att beta på deras område. Liknande rättegångar har hållits i Härjedalen, där har markägarna vunnit, inga renar får beta på deras mark.

Samebyarna är dessutom tvungna att betala dyra rättegångskostnader som de inte har råd med och djuren har inget vinterbete.

Egentligen är allt väldigt sorgligt. För tänk om de samer och markägare som mår dåligt inför rättegången i morgon kunde släppa all prestige och börja prata med varandra i stället.

Tänk om alla samebyar kunde erkänna sin tjurskallighet och lovade att ersätta skadorna renarna gjort snabbt och generöst. Och kanske sluta köra bandvagn i nationalparker?

Markägarna kunde i sin tur erkänna samernas rätt och status. Visst kan renar äta upp nyplanteringar men förstör djuren verkligen mer än kalhyggen, vägbyggen och dammar?

Dessutom var samerna först och förtjänar all re-spekt. Att kalla dem "lappdjävlar", är ren rasism, så gammal och ingrodd att ingen reagerar över den.

För vad är meningen? Att rennäringen ska försvinna? Är det bra för Norrland? Skulle inte tro det.

Nej, oförmågan att komma överens är otrolig. Nu har tre biskopar ryckt in för att försöka skapa försoning. Lyssna på dem, för guds skull, och släpp fram de svenskar och samer som vill samarbeta för att sätta fart på Norrland.

För om man inte kan samsas om marken i Sveriges mest glesbefolkade område, var i hela världen ska man då lyckas komma överens?

Johanne Hildebrandt

ARTIKELN HANDLAR OM