Att kidnappa rika människor är en synnerligen enfaldig idé

KOLUMNISTER

Kidnappning av rika människor är ett ovanligt brott i Sverige.

Det är också en osedvanligt enfaldig form av kriminalitet, då gärningsmännen med stor sannolikhet grips och döms strängt.

Tom Hagen, miljardär och make till Anne-Elisabeth Falkevik Hagen, krävs på nio miljoner euro i lösensumma.

Att den norska polisen först nästan tre månader efter kidnappningen offentliggör denna pågående brottslighet är inte egendomligt.

1 av 13 | Foto: Norska polisen
Anne-Elisabeth Falkevik Hage.

Initialt i situationer som dessa arbetar utredarna i tystnad för att inte stressa förövarna och därigenom försätta offret i en än farligare situation än vad han eller hon redan befinner sig i.

Det är först om och när polisen kör fast som anhöriga får rådet att framträda i tidningar, radio och tv. Detta i förhoppningar om nya tips från allmänheten och att kidnapparna ska begå misstag och röja sig.

Finns svenska motsvarigheter

Det finns motsvarigheter till det norska fallet i Sverige, men de är inte många. Mest uppmärksammade är kidnappningarna av miljonärssonen Erik Westerberg 2002 och företagsledaren Fabian Bengtsson tre år senare.

Båda dessa fall löstes, vilket inte förvånar. Polisen sätter in stora resurser mot denna typ av brottslighet och gärningsmännen är ofta inte ett under av intelligens och kriminell finess.

Att männen som rövade bort Westerberg och Bengtsson straffades hårt överraskar inte heller. Människorov är ett mycket allvarligt brott med livstids fängelse i straffskalan.

Det torde finnas fler fall utöver de ovan nämnda. Fall som med eller utan polisiär inblandning klarats upp utan att ha resulterat i förstasidor. Antingen genom att kidnapparna givit upp, släppt sitt offer och sedan gått upp i rök eller efter att lösensumma betalats.

Men jag vågar påstå att det i ett land som Sverige i modern tid rör sig om ett litet antal ärenden av sådant slag.

Har speciella försäkringar

Mindre ovanligt, men fortfarande sällsynt, är att svenskar kidnappas utomlands. Av politiska och/eller ekonomiska skäl. Faktum är att nyckelpersoner inom svenska företag som arbetar internationellt inte sällan har speciella försäkringar som täcker alla kostnader som kan uppstå i händelse av att de rövas bort.

Dessutom sker kidnappningar inom den organiserade brottsligheten, som led i uppgörelser. Sådana brott polisanmäls strängt taget aldrig.

Människorov kan emellertid handla om annan brottslighet än spektakulära kidnappningar av rika arvtagare eller gangsteruppgörelser. Brottslighet som inte resulterar löpsedlar och extrasändningar.

Jag syftar på trafficking. Slavhandel med unga kvinnor som förs bort, särskilt från östra Europa, och tvingas till prostitution.

Ett antal härvor har upptäckts med dömda hallickar som följd, men mörkertalet i detta sammanhang är av lätt insedda skäl omfattande.

En 19-årig flicka från Rumänien backas inte upp av en koncern med finansiella muskler och dyra försäkringar. Hon har inga anhöriga som i samråd med polisen slår larm till pressen. Hon befinner sig kort sagt längst ner i hierarkin av kidnappade människor.

avOisin Cantwell