Gör en klimatinsats – shoppa som en fransyska

Foto: COLOURBOX
Framställningen av kläder är en av de största miljöbovarna.

I dag anordnas ytterligare en global skolstrejk för klimatet. Drygt två månader har gått sedan kraftsamlingen den 15 mars där en och en halv miljon barn och ungdomar världen över krävde ett slut på det accelererande självmord vi utsätter planeten för.

Om de blivit bönhörda? Nja. Haha. Det går ju inte. Makthavare och världskändisar kan applådera Greta Thunberg hur mycket de vill, de sitter ändå fast i ett politiskt och ekonomiskt system som i princip behöver störtas för att vi ska få stopp på koldioxidutsläppen och rovdriften på jordens resurser. Det är verkligen ingen en ny spaning, liksom knappt något annat kring klimatkrisen just nu.

Vi vet vad som måste göras och vi gör det inte. Åtminstone inte i den takt och omfattning som behövs.

I veckan befann jag mig i en av de billiga klädkedjornas jättebutik mitt i Barcelona, detta tempel över konsumtionens dödskult. Jag hade kastat mig iväg med kort varsel (med TÅG, jag vet att ni kommer att fråga) och gjort en katastrofpackning som behövde stärkas upp. Plagget jag köpte var Made in Turkey, men jag läser på Naturskyddsföreningens hemsida att bomullen i en t-shirt ”till exempel kan ha odlats i Indien, tyget stickats i Pakistan, färgats i Bangladesh och tröjan sytts upp i Turkiet innan den slutligen når butiken”. Framställningen av kläder är en av de största miljöbovarna som finns och det beror inte bara på att plaggen flygs fram och tillbaka innan de når din garderob.

För att tillverka en (1) t-shirt släpps det ut upp till tio kilo växthusgaser och går åt minst 1 500 liter vatten, flera kilo råvaror och ett kilo kemikalier, enligt Naturvårdsverket.

Svenskarna köper mycket kläder. Man räknar med 13 kilo textilier per person och år, varav en tredjedel aldrig används. Åtta kilo kläder går rakt ner i hushållssoporna varje år, fast de flesta plagg vare sig är trasiga eller utnötta. I takt med att kläder blivit relativt billigare köper vi mer och kastar i allt snabbare takt.

I kraft av en stark ekonomi tillhör svenskarna de som lägger mest pengar på kläder i Europa, men proportionellt sett tillhör vi genomsnittet. 2016 la EU-medborgarna tillsammans 400 miljarder euro på klädinköp. Det blir fyra biljoner kronor – som ett riktigt galet sverigedemokratiskt räkneexempel – och utgör ungefär fem procent av EU-invånarnas budget. Något förvånande toppar estländarna ligan följt av portugiser och italienare som de som lägger störst del av sin disponibla inkomst på kläder. Bland EU:s minimikonsumenter hittar vi idel före detta öststater och – Frankrike.

Efter Bulgarien, Rumänien, Ungern och Tjeckien lägger fransmännen minst del av sin inkomst på klädinköp av européerna och trenden är dessutom nedgående de senaste tio åren. Också i absoluta tal är fransmännen modesta i sin shopping; när en italienare lägger 1 000 euro på skor och kläder per år är samma summa i Frankrike 668 euro. Fyra av tio tillfrågade säger i en undersökning att de köper mindre kläder av hänsyn till planeten.

Billighetskedjorna har heller aldrig riktigt fått fäste i modets hemland. Det är som att snabbkonsumtionen av kläder strider mot själva idén om stil och elegans.
Det pedagogiska problemet med överkonsumtion och nytillverkning är som bekant att det är en förutsättning för det ekonomiska system som av allt att döma kommer att bli planetens dödsstöt.

Inte mycket tyder på att vi kommer att kunna stoppa vansinnesfärden mot flergradig global uppvärmning. Vill man ändå göra en insats kan man i alla fall dra ned på klädkonsumtionen och börja shoppa som en fransyska.

avJohanna Frändén

ARTIKELN HANDLAR OM