Gotland

Mitt sommarlov

Av: 

Jonatan Unge

KOLUMNISTER

Mitt sommarlov började med en tur till Gotland och Fårö.

Under fem dagar träffade jag inte på en enda gotlänning och det var väl för väl det.

De är ju som de är och det slipper man helst.

Annars är Gotland en helt fantastisk ö.

Sedan åkte jag en vecka till Möja i Stockholms skärgård.

Där sprang jag då och då in i lokalbefolkningen och det gick som det brukar.

Illa alltså.

Ton och tråkig attityd.

Möja är känt för två saker:

  1. De har världens minsta älgar. Såg inga personligen så gissar att en möja-älg är i storleken typ som en katt?
  2. Sillens födelsedagsfest. Sillen var en legendarisk möjabo och det sägs att under en av hans födelsedagsfester kom ambulanshelikoptern hela fem gånger till ön. Slutsumman för festen landade på tre skadade och två dödsfall. Det finns givetvis även andra legendariska möjabor som till exempel Buss-Kjelle. Han hade en buss. Ur den sålde han pizzor. En vän till mig tycker att han då borde ha kallats för  Pizza-Kjelle och det kan man ju tycka men nu blev det som det blev. Vad Sillen jobbade med vet ingen men som logiken följer kan vi utesluta fiske.

Efter Möja var det dags för sommarens tredje ö – Öland.

Åhh Öland mina barndoms somrars ö! Solen och vindarnas ö!

Som är en helt fantastisk ö.

När det är soligt.

Vilket det ju nästan alltid är.

Men när det inte är det så är det en bedövande tråkig ö. Det finns verkligen inget att göra på ett regnigt Öland.

Man har att välja på att grilla pinnbröd i en uppbyggd bronsåldersborg eller besöka deras karamell- och sockermuseum.

Då vi grillade pinnbröd förra året, man får inte ens grilla det själv utan dom i borgen gör det åt en vilket tar bort den enda potentiellt roliga aspekten av att grilla pinnbröd, så valde vi karamell och sockermuseet.

Det bestod av en kvinna som högljutt klagade på att hon och hennes man inte hade tid över för ”samliv” på grund av att dom var tvungna att göra karameller i tid och otid samt ett A4-ark som informerade om att det krävs 15 sockerbetor för att få ihop två kilo socker.

Vilket gör Ölands karmell och sockermuseum till den överlägsna vinnaren i kampen om bästa Ölandsaktivitet att göra en regnig dag.

Sommaren avslutades med en vecka i den lilla staden Tropea i Kalabrien på Italiens tåspets.

Allt var otroligt vackert, vattnet var turkost och maten var supergod.

Italienarna var dock förbluffande lågmälda.

Som liten parvel åkte jag och min familj på en bussresa till Rimini och då fick alla en liten broschyr av vår reseledare som varnade för hur skräniga italienare är. Bli inte rädda stod det, dom bråkar inte med varandra utan det är bara så dom talar.

Nu var det i stället jag och mitt sällskap som var dom bullriga.

Alla italienare har tittat skrämt på oss eftersom dom inte haft tillgång till en liknande broschyr.

En dag tog vi en tur till staden Catanzaro.

Väl där väljer min vän att gå in på ett, som han sa, genuint ställe.

Min vän som är något av en charmig översittare förklarade för oss andra på ett trevligt och överlägset sätt just hur fantastiskt och genuint detta ställe är och beställer in staden speciellalite: Morzeddhu!

Vi andra tar en tråkig pasta.

Jag frågar min vän vad Morzeddhu är för något och han svara på ett självsäkert och luddigt sätt vilket får mig att förstå att han inte har en aning.

Medans han äter upp sin Morzeddhu googlar jag receptet och kan efter att han ätit upp informera alla om att den innehåller lungor, mage, matstrupe och mjälte.

Mjälte säger jag, det hör inte till vanligheterna att man äter.

Min vän är först ovanligt tystlåten men svarar tillslut att det spelar ingen roll vad den innehöll för den var god och det har han ju rätt i.

Sen blir han grön i ansiktet och resten av dagen är han sur.

Summa summarum så har jag haft en toppensommar.

Publisert:

ÄMNEN I ARTIKELN

Gotland

Möja

Öland

Italien