Klassning som högerextremt kan slå tillbaka
Man kan absolut tolka det tyska Författningsskyddets beslut att klassa det tyska partiet AfD som högerextremt som det etablerade samhällets försök att skadeskjuta en politisk motståndare.
Men för många tyskar är det en signal om att landet nu är farligt nära möjligheten att nazismen eller en liknande rörelse åter kan komma till makten.
I valen som hölls i februari blev Alternativ för Tyskland, AfD, nästa största parti med drygt 20 procent. Nästan en fördubbling jämfört med det förra valet.
AfD har sitt största stöd i östra Tyskland men växer även i väst.
Partiet får nu 152 platser i parlamentet och skulle om de normala reglerna följs få rätt till ordförandeposter i några av utskotten.
Opinionsmätningar som gjorts efter valet visar dessutom att partiet sedan valet vuxit ytterligare. I några mätningar passerar de regeringspartiet CDU och blir största parti.
Detta i ett Tyskland som med mottot ”aldrig mer” lovat att aldrig mer låta totalitära rörelser ta makten i landet.
Aldrig mer ska en demagog som Adolf Hitler kunna förvandla Tyskland till en totalitär stat och genomföra ett massmord. Förintelsen tog livet av sex miljoner judar.
AfD är inget nazistparti men det finns de i partiet som verkar tycka att nazismen hade positiva sidor.
En av partiets ledare, Björn Höcke, har dömts för att ha använt förbjudna nazistiska slogans på sina valmöten. Det finns andra företrädare som på olika sätt har försökt förmildra nazisternas brott.
Partiets främsta fråga är att sätta stopp för invandringen till Tyskland, framförallt invandringen av muslimer. Partiet vill se en återmigration. Något som många tolkar som att man vill massutvisa migranter från Tyskland.
Därför var vissa grenar av partiet redan sedan tidigare klassade som misstänkt högerextrema. Men nu har det tyska Författningsskyddet, en statlig myndighet med uppgift att se till att det den tyska konstitutionen upprätthålls, klassat hela partiet som ”konstaterat högerextremt”.
Främsta anledningen är att man anser att partiet inte respekterar grundlagens första paragraf om allas lika värde. Författningsskyddet anser inte att partiet behandlar migranter med företrädelsevis muslimsk bakgrund som likvärdiga med etniska tyskar.
I praktiken innebär det att partiet får en pariastämpel och att det blir lättare för den tyska underrättelsetjänsten att övervaka och infiltrera partiet.
Men vissa politiker från kristdemokratiska CDU och socialdemokraterna vill gå längre än så. De menar att AfD nu måste förbjudas.
SPD-ledaren Lars Klingbeil, finansminister i den nya regeringen, säger att man kommer att överväga ett förbud.
I slutänden är det ett beslut som måste tas av landets författningsdomstol. Men ribban för ett förbud ligger mycket högt. Försök att förbjuda det lilla nynazistiska NPD har tidigare misslyckats.
I Sverige har vi ingen direkt motsvarighet till Författningsskyddet. Men det vore som om den svenska staten skulle klassa Sverigedemokraterna som högerextremt.
Man kan föreställa sig vilket ramaskri det skulle leda till.
Länge ansågs det omöjligt för ett högerextremt parti att nå framgångar i Tyskland. Den tyska historien sågs som en vaccination mot alla sådana strömningar.
Men människans minne är kort.
Snart finns det inte längre några överlevande från andra världskrigets koncentrationsläger. Snart finns det inte längre några tyskar som minns kriget.
Dåtidens folkmord och diktatur faller i glömska.
Därför skrämmer AfD:s framgångar många.
Övriga partier har under AfD:s korta historia, partiet bildades 2013 som ett EU-kritiskt parti, tillämpat en brandvägg mot partiet. Alla former av samarbete har varit bannlyst.
Men givetvis finns det de som är kritiska mot Författningsskyddets beslut. Inte minst ledningen inom AfD som anser att det handlar om politisk förföljelse och ett sätt för de etablerade partierna att röja dem ur vägen. De tänker överklaga beslutet.
Andra varnar för att klassningen som högerextremt kan få motsatt effekt mot den tänkta. I stället för att skrämma bort väljare kommer det att locka dem som tappat förtroendet för de traditionella partierna. De som vill protestera mot etablissemanget.
Beslutet kommer i ett känsligt skede när Tyskland precis ska få en ny regering med CDU:s ledare Friedrich Merz som förbundskansler. Han som för en kort stund i valrörelsen verkade villig att ta stöd av AfD innan han tvingades göra avbön.
En av Merz främsta uppgifter blir att hantera Trumpadministrationen och USA:s handelskrig.
Samarbetet ser ut att få dålig start.
Utrikesminister Marco Rubio kallar beslutet om AfD för ”tyranni i förklädnad”. Vicepresident JD Vance hävdar att Tyskland på nytt bygger upp Berlinmuren genom att pariastämpla AfD.
Under den tyska valrörelsen gav både Vance och Elon Musk sitt stöd till AfD.
Det innebär att USA och den nya tyska regeringen direkt kan hamna på kollissionskurs.
Tyska UD svarade Rubio på X med orden: ”Det här är demokrati. Vi har lärt oss från vår historia att högerextremism måste stoppas”.
