Tobias Billström lämnar en sur doft efter sig
Två år stod Tobias Billström ut med att inte få som han vill, och att omseglas av sin rampljusglade statsminister.
Nu är Billström sur.
Så sur att nu har han fått nog av det här tråkiga jobbet som utrikesminister.
Stora delar av Sverige såg den där obekväma bilden från Washington, i mars tidigare i år. Där står en brett leende Ulf Kristersson tillsammans med USA:s utrikesminister Antony Blinken. Tillsammans håller de upp en blå mapp med Sveriges slutgiltiga anslutning till Nato. Bredvid dem står Tobias Billström. Han står ensam, lite på sidan och applåderar. Medan Kristersson och Blinken tittar in i kameran, tittar Billström på dem. Egentligen var det han som skulle ha stått där under ett av de stora, historiska ögonblicken i Sveriges historia.
Man kan ju förstå att Billström är sur.
När Tobias Billström helt oväntat kastar in handduken efter bara två år som utrikesminister är det framförallt Natoprocessen som han kommer att bli ihågkommen för. Under processen har hans stolpiga sätt att hantera kriser, återkommande vilja att gissa ett datum för när processen skulle vara i hamn och hans oförmåga att gissa rätt varit återkommande underhållning för alla som följer svensk inrikespolitik. Men när allt det väl är glömt är det han, i sin roll som utrikesminister som spelande en avgörande roll i Sveriges Natoprocess. Det kan ingen ta ifrån honom.
För redan nu är minnet bleknat av honom som migrationsministern som började prata volymer i invandringen, vice talman eller internetdebattör med osedvanligt högt tonläge. Kanske tur för honom att minnet är kort för de flesta, för vem vill bli ihågkommen som en av de politiker som trissat upp tonläget och förstärkt polariseringen i den svenska debatten.
Billström lämnar efter sig en riktigt sur doft i regeringen. Att lämna efter uppenbara bråk och konflikter speglas inte väl på statsminister Ulf Kristersson. Kristersson ser istället ut som en statsminister som bygger upp parallella beslutsvägar tillsammans med nära vänner och gärna stjäl andras rampljus när möjligheten ges.
Nästa vecka presentar Ulf Kristersson sin nya regering. Två ministrar ska nu ersättas - EU-minister Jessika Roswall som hoppas bli Sveriges nya EU-kommissionär och utrikesministerposten. Två moderater kommer det att bli och då får vi se om Kristersson väljer någon eller några han har nära personliga band till eller om han överraskar.