Mellin: Det hjälper inte SD att fälla regeringen

KOLUMNISTER

Det finns alla skäl i världen för Sverigedemokraterna att skramla med vapnen.

Men de kommer sannolikt inte gå från ord till handling och orsaka regeringskris.

Det vore nämligen oansvarigt.

Sverigedemokraterna vill ändra dagens flykting- och migrationspolitik. De vill göra den betydligt mer restriktiv. Det är det inflytande partiet önskar mest av allt. Men att fälla regeringens och Vänsterpartiets budgetförslag hjälper dem inte på den vägen.

Om Sverigedemokraternas 49 ledamöter röstar Alliansens gemensamma budgetalternativ till finansminister Magdalena Anderssons (S) första budgetförslag blir det regeringskris och Stefan Löfven tvingas avgå som statsminister. Sannolikt för att återkomma lite senare med en omstuvad regering.

Men regeringskrisen skulle inte ändra reglerna för flyktingmottagandet och invandringen. Den nuvarande regeringen, med S och MP, har accepterat det beslut som den förra riksdagen fattade med stöd av de dåvarande regeringspartierna och MP.

■ ■ ■

Allting blir på den punkten alltså som förr och SD:s piruetter skulle inte resultera i någonting utom parlamentarisk oreda.

I sammanhanget är det värt att påminna att ordet ”oansvarigt” är ofta förekommande i SD-retoriken. Den förra och den nuvarande regeringen för en oansvarig flyktingpolitik, försvarspolitiken är oansvarig, det är oansvarigt av de andra partierna att inte samarbeta med Sverigedemokraterna. För att nämna några exempel.

Att förena den retoriska kampen mot den allmänna ansvarslösheten med att fälla regeringen utan att åstadkomma något i grunden är inte alldeles enkelt. Eller mer rakt på sak, mycket svårt.

Men det finns även andra skäl som talar emot att SD, när det kommer till kritan, väljer att avstå från att fälla regeringens och V:s budgetförslag.

Ett är att partiet har ett guldläge. Det Jimmie Åkesson drömde om under valrörelsen blev på valnatten verklighet. SD blev riksdagens tredje största parti OCH behöll sin vågmästarställning.

■ ■ ■

Varje gång som rött står mot blått under den kommande mandatperioden kommer SD att avgöra hur det blir. Varför riskera en sådan bekväm sits?

Den garanterar inte bara möjligheten att få visa upp vilken makt SD de facto har. Den säkrar också massmedial uppmärksamhet för partiet, och spridning av Sverigedemokraternas åsikter, utan att partiet ens behöver anstränga sig.

Ett tredje skäl är att vi lever i en mycket orolig tid. Ryssland mullrar och ibland mer än det, det är inbördeskrig i Syrien, ebolaepidemin är inte under kontroll, konflikten mellan Israel och Palestina förefaller olöslig, den arabiska våren föll ihop, den ekonomiska återhämtningen efter finanskrisen tycks ha kommit av sig. Listan över orosmoln kan göras mycket, mycket lång.

■ ■ ■

Att i det läget lägga till en egen, hemmalagad kris är, för att uttrycka sig försiktigt, inte särskilt ansvarsfullt. Riksdagen är ingen lekstuga, det är ett ställe där för landet mycket viktiga beslut stundtals fattas.

Att Sverigedemokraterna skulle klara sig bra om det blev nyval behöver ingen betvivla. Men det kommer för det första inte bli något extra val. För det andra måste alla partier sätta samhällsintresset framför partiegoismen.

avLena Mellin

ARTIKELN HANDLAR OM