Lena Mellin

En dyster tid för dem som tror på vidsynthet

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Om ett par veckor kan Dansk Folkeparti och dess ordförande Kristian Thulesen Dahl sitta i regeringen, skriver Lena Mellin.
Om ett par veckor kan Dansk Folkeparti och dess ordförande Kristian Thulesen Dahl sitta i regeringen, skriver Lena Mellin.

I Norge sitter ett främlings- och EU-fientligt parti ­i regeringen.

I Finland likaså.

I Sverige och Danmark är val­vinnarna också emot invandring, flyktingar och Europeiska unionen.

Vad är det som händer?

För den som tror på samarbete, vidsynthet och människors lika ­värde ­lever vi i en dyster tid. Partier som står för motsatsen är de som ­vinner terräng. Inte deras motståndare.

Tyvärr går Norden före. Det är en del av världen som setts som ett ­föredöme för sin brist på djupa ­sociala motsättningar, med små klassklyftor och en unik ­inkludering av människor som kom dit för att bygga upp en ny tillvaro i ett nytt land. Där får ­partier som är emot flyktingmottagning, mot invandring och mot EU allt större stöd och mer inflytande.

Ta Danmark till exempel. ­Vinnaren i torsdagens val till folketinget var Dansk Folkeparti och dess ­ordförande Kristian ­Thulesen Dahl. Partiet ökade med 8,8 procent­enheter till 21,1 procent ­vilket gör dem till näst största parti. Om ett par veckor kan de för ­första gången sitta i regeringen, om ­blivande stats­ministern Lars ­Løkke ­Rasmussen vill.

I Finland var det riksdagsval i april. ­I den nya C-ledda ­regeringen har Sannfinländarna tre av ­femton stats­­­råds­taburetter trots att de­­ ­tappade 1,4 procent­enheter och landade på 17,7 ­procent.

Ordföranden i det främlings- och EU-kritiska partiet, Timo Soini, är utrikesminister. Också försvars­ministern är sann ­finländare.

Norge var först med att släppa in ett parti på­ ­yttersta högerkanten i regeringen. Efter valet 2013 bildade Höyre rege­ring tillsammans med Framstegspartiet. Partiets ordförande Siv Jensen är finansminister och har sex partikamrater i den 18-hövdade regeringen.

Också Framstegspartiet backade i valet, med nära sju procentenheter till 16,3 procent. Men det gjorde inte så mycket, de fick ju mer makt på ­köpet.

I vårt eget land var det i princip bara ett enda parti som ökade i höstens riksdagsval. Sverigedemokraterna mer än fördubblades och fick 12,9 procent av rösterna.

Efter valet har framgångarna fortsatt - men nu i väljarbarometrarna. I vissa av dem har partiet nått ­nivåer runt både 18 och 20 ­procent.

Varför händer det här i några av världens tryggaste, mest ­jämlika och rikaste länder?

Det är dags att några skarpa ­hjärnor, en slags nor­disk kriskommission, studerar fenomenet på ­djupet.

Frågan som bränner och irriterar är varför en allt högre andel av några av världens mest lyckligt lottade befolkningar ­känner en ­sådan oro och frustration att de låter den gå ut över ­sina medmänniskor.

Publisert: