En dyster tid för dem som tror på vidsynthet

Foto: AP
Om ett par veckor kan Dansk Folkeparti och dess ordförande Kristian Thulesen Dahl sitta i regeringen, skriver Lena Mellin.
KOLUMNISTER

I Norge sitter ett främlings- och EU-fientligt parti ­i regeringen.

I Finland likaså.

I Sverige och Danmark är val­vinnarna också emot invandring, flyktingar och Europeiska unionen.

Vad är det som händer?

För den som tror på samarbete, vidsynthet och människors lika ­värde ­lever vi i en dyster tid. Partier som står för motsatsen är de som ­vinner terräng. Inte deras motståndare.

Tyvärr går Norden före. Det är en del av världen som setts som ett ­föredöme för sin brist på djupa ­sociala motsättningar, med små klassklyftor och en unik ­inkludering av människor som kom dit för att bygga upp en ny tillvaro i ett nytt land. Där får ­partier som är emot flyktingmottagning, mot invandring och mot EU allt större stöd och mer inflytande.

Ta Danmark till exempel. ­Vinnaren i torsdagens val till folketinget var Dansk Folkeparti och dess ­ordförande Kristian ­Thulesen Dahl. Partiet ökade med 8,8 procent­enheter till 21,1 procent ­vilket gör dem till näst största parti. Om ett par veckor kan de för ­första gången sitta i regeringen, om ­blivande stats­ministern Lars ­Løkke ­Rasmussen vill.

I Finland var det riksdagsval i april. ­I den nya C-ledda ­regeringen har Sannfinländarna tre av ­femton stats­­­råds­taburetter trots att de­­ ­tappade 1,4 procent­enheter och landade på 17,7 ­procent.

Ordföranden i det främlings- och EU-kritiska partiet, Timo Soini, är utrikesminister. Också försvars­ministern är sann ­finländare.

Norge var först med att släppa in ett parti på­ ­yttersta högerkanten i regeringen. Efter valet 2013 bildade Höyre rege­ring tillsammans med Framstegspartiet. Partiets ordförande Siv Jensen är finansminister och har sex partikamrater i den 18-hövdade regeringen.

Också Framstegspartiet backade i valet, med nära sju procentenheter till 16,3 procent. Men det gjorde inte så mycket, de fick ju mer makt på ­köpet.

I vårt eget land var det i princip bara ett enda parti som ökade i höstens riksdagsval. Sverigedemokraterna mer än fördubblades och fick 12,9 procent av rösterna.

Efter valet har framgångarna fortsatt - men nu i väljarbarometrarna. I vissa av dem har partiet nått ­nivåer runt både 18 och 20 ­procent.

Varför händer det här i några av världens tryggaste, mest ­jämlika och rikaste länder?

Det är dags att några skarpa ­hjärnor, en slags nor­disk kriskommission, studerar fenomenet på ­djupet.

Frågan som bränner och irriterar är varför en allt högre andel av några av världens mest lyckligt lottade befolkningar ­känner en ­sådan oro och frustration att de låter den gå ut över ­sina medmänniskor.

avLena Mellin

ARTIKELN HANDLAR OM