Tonläget blev högt när sju bulldozers rullade in i studion

KOLUMNISTER

Lena Mellin: Man kunde tro att de talade om två länder

Det är inte skolan.

Inte försvaret.

Inte jämställdheten.

Den fråga som verkligen skiljer blocken åt är beskrivningen av verkligheten.

För andra gången på elva dagar möttes partiledarna i går. Då i SVT:s Agenda, förra gången i riksdagen.

Att mycket står på spel för båda blocken avspeglades i tonläget. Sju bulldozers rullade in i tv-studion med målet att skyffla motståndarna ner i diket.

Enligt de rödgröna Sahlin, Eriksson och Ohly har alliansen misslyckats på i stort sett varenda punkt. Lika illa blir det, enligt alliansens Reinfeldt, Olofsson, Björklund och Hägglund, om de rödgröna får makten.

Men det som sannolikt förbryllade väljarna mest var de väsensskilda beskrivningarna av verkligheten. Blocken är inte ens överens om hur Sverige ser ut.

De rödgröna hävdade exempelvis att regeringens enda recept mot arbetslösheten är sänkta skatter och att det bevisligen misslyckats.

Det är sant att arbetslösheten är högre nu än under högkonjunkturen 2006. Men den i särklass viktigaste förklaringen är den värsta ekonomiska krisen på den här sidan andra världskriget.

Sedan december 2006 (man bör jämföra samma månader med varandra eftersom arbetslösheten varierar efter säsong) har arbetslösheten ökat med fyra procentenheter eller 216 000 personer.

Fredrik Reinfeldt (M) kontrade med att fler jobbar nu än vid förra valet. Det är också sant. Sysselsättningen har ökat med 107 000 personer. Men samtidigt har arbetskraften, alltså de som kan ta ett jobb, blivit 300 000 fler.

Mona Sahlin hävdade att Sverige fått 140 nya långtidsarbetslösa per dag sedan regeringsskiftet. Det är nästan rätt, siffran är 115 personer. Men kanske blandade hon ihop det med alliansens istadiga upprepning av att 140 personer förtidspensionerades varje dag under S-regeringens tid.

Ungdomsarbetslösheten var en annan fråga där siffror for genom luften. Nära var fjärde mellan 15 och 24 år, 134 000 personer, går utan jobb. Men sedan 2007 inkluderas även heltidsstuderande i siffran. Den som letar efter extraknäck räknas på samma sätt som en heltidsarbetslös.

Mona Sahlin påstod att utbildningsplatserna blivit färre. Det gäller åtminstone inte högskolan där de antagna ökat med 24 000 sedan 2006. För Komvux finns ingen färskare statistik än från förra läsåret och då var eleverna 34 000 färre än två år tidigare.

Fredrik Reinfeldt gjorde ett nummer av att de långtidssjukskrivna minskat till hälften. Enligt Försäkringskassan hade i oktober 112 000 varit sjukskrivna mer än 180 dagar. Det är 82 000 färre än i september 2006.

Till sist envisades Lars Ohly (V) med att påstå att 1 500 lärare sades upp förra året. 1 500 av Lärarförbundets medlemmar varslades. Men bara 400 sades upp, de flesta eftersom barnkullarna minskar. För hela skolan, alltså även medlemmar i Lärarnas riksförbund, finns ingen siffra.

Sverige är ett land. Inte två som man kunde få intrycket av i går. Möjligen minskar förvirringen när lag Sahlin och lag Reinfeldt klarat ut vad de vill åstadkomma under nästa fyraårsperiod. Än finns bara skisser och lösa förslag.

lena mellin

ARTIKELN HANDLAR OM