Mejla

Andreas Cervenka

Vi intecknar barnens framtid – och skålar i champagne

KOLUMNISTER

”Det är sinnessjukt”. När en bekant i finansbranschen summerade 2021 satte han ord på det som många i kvarteren kring Stockholms bankpalats känner men inte alltid vågar säga öppet.

Stockholmsbörsen har i år stigit med över 30 procent och antalet nya bolag har slagit alla rekord. Daytrading med aktier har nått samhällsspridning, fastighetsbranschen är så het att den håller på att självantända och det går knappt att öppna en affärstidning utan att hitta ännu ett nystartat förlustföretag som värderas till miljardbelopp.

I veckan stod det klart att Voi, hovleverantör av felparkerade elsparkcyklar, är värt tiotusen miljoner kronor. Det borde inte behöva påpekas: inget av detta är normalt.

Den viktigaste förklaringen till galenskapen beror på att världen bokstavligen dränks i nytryckta pengar.

 

Var fjärde dollar och krona som någonsin cirkulerat har skapats under pandemin. Riksbanken har spenderat 700 miljarder på att köpa räntepapper och därmed pressa ned lånekostnaderna för storföretag och alla med bolån, det mest massiva räddningspaketet i svensk ekonomi sedan 1700-talet (!) enligt en bankekonom.

Skolböckernas marknadsekonomi, där utbud och efterfrågan styr räntan, göre sig icke besvär. Världen styrs i stället av en ganska slarvigt kamouflerad form av planekonomi. Så har det sett ut ända sedan finanskrisen. Den monetära nödhjälp som distribuerades då har inte dragits tillbaka, utan ökat. 2007 ägde Europeiska centralbanken ECB tillgångar som motsvarade en tiondel av ekonomin, nu är siffran 65 procent. Amerikanska Federal Reserves stödinsatser har gått från 5 till 40 procent av BNP. 

Samtidigt har räntorna hållits låga. Den som fyllde tolv år då Lehman Brothers gick omkull blev myndig i samma veva som Riksbanken sänkte räntan till noll år 2014. När räntan når upp på plus igen, vilket spås ske 2024, kommer hen ha hunnit bli 28. Vilken värld väntar då denna Generation Nollränta?

 

Att göra pengar gratis är tyvärr inte gratis. Konstlat låga räntor har en rad bieffekter.

  • En är galopperande inflation på tillgångar, som bostäder och aktier, vilket ökat klyftorna.
  • En annan är snabbt ökande belåning. Sedan 2007 har världens totala skuldberg dubblats. Räntebetalningarna? De får kommande generationer hantera.
  • En tredje konsekvens är att investerare tvingas ta allt större risker, vilket ökar sannolikheten för en ny kris. Framförallt innebär nollränta en evig ”rea” i ekonomin. Syftet är att vi ska konsumera idag istället för senare, och därmed plocka ut BNP-tillväxten i förskott. Vi nallar så att säga ur framtidens Aladdin-ask. 

Under pandemin har den traditionella inflationen gjort comeback, i USA stiger konsumentpriserna i den snabbaste takten på 40 år. Enligt ekonomisk teori borde då räntan gå upp rejält.

Häromveckan signalerade Federal Reserve att höjningarna påbörjas nästa år.

Ett besked som borde få börsen att falla. I stället steg den. Mäklarna räknar nämligen kallt med att planerna aldrig genomförs. Det senaste decenniet har det räckt med någon stökig vecka på aktiemarknaden för att centralbankirerna ska komma på andra tankar och sänka räntan igen.

Räkna därför med att börsyran fortsätter. Fler människor än någonsin kommer skåla in det nya året som miljonärer och miljardärer. För att parafrasera Winston Churchill: champagne ska vara kall, torr och finansierad av barn och barnbarn.

 

Av: 

Andreas Cervenka

Publisert:

LÄS VIDARE

Sverige är inte ”mellanmjölk” – vi är ett extremt land

ÄMNEN I ARTIKELN

Makroekonomi

Federal Reserve

Stockholmsbörsen

Inflation

Champagne

Voi