Mejla

Wolfgang Hansson

Vad vill Putin med sitt hot?

KOLUMNISTER

Anthony Blinkens anklagelse att Ryssland förbereder ett angrepp mot Ukraina var inte den idealiska uppladdningen inför toppmötet i Stockholm när han i dag träffar sin ryske kollega Sergej Lavrov i ett försök att minska spänningarna.

Men den mest intressanta frågan är vad Putin egentligen vill med sitt höga spel om Ukraina.

Att de två utrikesministrarna träffas i Stockholm beror på att Sverige just nu är ordförandeland i den säkerhetspolitiska organisationen OSSE. Ett av mycket få internationella forum där Ryssland fortfarande samtalar med västvärlden.

Det är första gången sedan 2017 som både USA och Ryssland skickar sina utrikesministrar till det två dagar långa toppmötet där 57 länder deltar.
Relationerna mellan Ryssland och USA är sämre än någon gång sedan kalla kriget så det är knappast två såta vänner som träffas. Men mötet är ändå en chans för de båda sidorna att mötas öga mot öga och försöka komma till någon form av samsyn.

Även om chansen att de ska lyckas är mikroskopisk. Vilket avspeglas i de låga förhandsförväntningarna.

USA:s utrikesminister Anthony Blinken och Rysslands dito Sergej Lavrov på OSSE-mötet.
USA:s utrikesminister Anthony Blinken och Rysslands dito Sergej Lavrov på OSSE-mötet.

Ryssland har den senaste tiden samlat bortemot hundratusen soldater nära Ukrainas östra gräns. Det är andra gången i år som Rysslands president Putin på detta sätt försöker sätta press på Ukraina och Nato. När det skedde i april hävdade Putin att det handlade om rutinmässiga ryska militärövningar. När övningarna var över drogs trupperna bort.

Den här gången har Putin inte gett någon förklaring till truppsammandragningarna. I stället riktade han för några dagar sedan ett direkt hot mot Nato och väst att inte korsa Rysslands "röda linjer" i Ukraina.

Putin varnade särskilt Nato för att stationera ett missilförsvarssystem i Ukraina liknande det man har i Polen och Rumänien.

Anthony Blinken varnar i sin tur Putin för att en rysk invasion av Ukraina skulle bemötas av ett "mycket bestämt svar" från USA och Nato. Bortsett från ännu kraftigare ekonomiska sanktioner ville Blinken inte specificera vad det kunde handla om.

Vladimir Putin.

Chicken race

Det som pågår är ett chicken race mellan Nato och Ryssland om hur långt båda sidor är villiga att gå för att försvara sina intressen.

Det är svårt att veta varför Putin valt att öka spänningarna just nu. Kanske ser han väst som försvagat. USA riktar all sin uppmärksamhet mot stormaktsutmaningen från Kina och Europa har att hantera både en allvarlig energikris och migrantkrisen med Belarus.

Ryssland har ett finger med i båda.

Ryssland har inte velat öka sin export av naturgas till EU vilket lett till kraftigt höjda elpriser i väst. Putin har också understött diktatorn Alexandr Lukasjenkos försök att destabilisera EU genom att skicka migranter mot Polens och Litauens gränser.

Lukasjenko har som tack för Putins stöd lovat stötta Ryssland i en väpnad konflikt med Ukraina och dessutom sagt sig villig att härbärgera ryska kärnvapen på sitt territorium. En total omsvängning jämfört med diktatorns tidigare ståndpunkter.

Även om vi inte vet om Putin verkligen har planer på att invadera Ukraina så råder ingen tvekan om den ryske presidentens slutmål.

Att till varje pris förhindra att Ukraina blir medlem i EU eller Nato.

Putin ser Ukraina som en del av ett Stor-Ryssland där även Belarus, Georgien och andra före detta Sovjetrepubliker ingår. Rysslands buffertzon mot Nato.

Alexander Lukasjenko, Belarus diktator.

Vill ha garantier

Rysslands president vill tvinga fram direkta förhandlingar med USA och Nato i syfte att få bindande garantier för att Ukraina inte blir en del av vare sig EU eller Nato. Putin betraktar inte Ukraina som en suverän nation som själva har rätt att fatta sådana beslut utan som en lydstat till Ryssland.

Han vet också att USA, EU och Nato trots det högljudda muntliga stödet för Ukrainas självständighet sannolikt inte är beredda att ingripa militärt för att försvara landet. Krigströtta USA vill inte ge sig in i ett nytt militärt äventyr med oklar utgång.

Ryssland har redan bevisat att man är beredd att gå oerhört långt för att förhindra Ukraina att bli en del av västlägret. 2014 lät Putin annekterade halvön Krim som tillhör Ukraina efter smarta militära manövrer. Senare samma år startade Ryssland en väpnad konflikt i östra Ukraina som utvecklats till ett lågskaligt inbördeskrig mellan Ukraina och ryskstödda separatister.

Hittills har 14 000 människor dödats i detta märkligt bortglömda krig som bara fortsätter.

Även om tonläget är hotfullt är det svårt att se vad Putin skulle ha att vinna på att invadera Ukraina. I praktiken står landet långt ifrån medlemskap i vare sig Nato eller EU.

Däremot skulle Putin garanterat vilja se en ryssvänlig regering i Kiev som skulle röra sig bort från väst.

Så Ukrainas anklagelser nyligen om att Ryssland planerat och understött ett kuppförsök inne i landet kanske inte är helt gripna ur luften.

Av: 

Wolfgang Hansson

Publisert:

ÄMNEN I ARTIKELN

Belarus

EU

OSSE

Sverige

Sergej Lavrov

Antony Blinken

Vladimir Putin