Mejla

Wolfgang Hansson

Väst bryter löftet ”inte en spänn till talibanerna”

KOLUMNISTER

När talibanerna återtog makten i Afghanistan var omvärlden så gott som enig i sitt löfte att ”inte en spänn skulle gå till talibanerna”.

Efter två månader är västvärlden på väg att bryta det löftet trots att talibanerna inte uppfyllt kraven om varken mänskliga rättigheter eller flickors skolgång.

Jag skrev redan när Sveriges utrikesminister Ann Linde och en rad andra ledare utfärdade garantier att talibanerna inte skulle få en krona från det internationella samfundet att det skulle bli mycket svårt att hålla det löftet

När världens 20 rikaste länder, G20, i går möttes för en digital konferens om Afghanistan efter talibanernas maktövertagande konstaterade världsledarna samma sak. EU lovade att höja sitt bistånd till tio miljarder kronor och mötet öppnade upp för att Världsbanken och IMF kan ge bistånd.

Sveriges utrikesminister Ann Linde (S).
Sveriges utrikesminister Ann Linde (S).

Italiens premiärminister Mario Draghi konstaterade:

– Det är mycket svårt att se hur vi ska kunna hjälpa det afghanska folket utan att involvera talibanerna.

Samtidigt är västvärlden noga med att hävda att biståndet inte på något sätt ska ses som att man erkänner talibanerna som landets legitima regering eller är beredd att upprätta officiella förbindelser.

Alla är eniga om att Afghanistan står inför en svår humanitär kris. En kombination av torka och krig har gjort att det råder akut matbrist i landet. Redan tidigare finansierades landets utgifter till 75 procent av bistånd. Läget har förvärrats av det faktum att USA låtit frysa den afghanska regeringens tillgångar utomlands vilket lett till att landets banksystem mer eller mindre kollapsat.

Chicken race

Under tiden har ett chicken race pågått mellan talibanerna och det internationella samfundet.

Omvärlden vill se att talibanerna gör allvar av sina löften att man ska respektera mänskliga rättigheter, låta kvinnor fortsätta arbeta och flickor gå i skolan. Och att man inte bryter mot den amnesti som utfärdades för alla som tidigare arbetat åt den av omvärlden stöda afghanska regeringen och dess armé.

Den här gången vill talibanerna samarbeta och inte vara en parianation men har å sin sida inte gjort särskilt mycket för att visa att man tänker uppfylla sina löften.

Det verkar som småflickor på många platser i landet fått gå tillbaka till skolan. Däremot har gymnasieflickor 13-18 år inte fått göra det. Pojkarna återupptog undervisningen för en månad sedan.

Kvinnor verkar fortfarande i hög grad tvingas att vara hemma från sina arbeten. Sammantaget har situationen för kvinnor och flickor försämrats dramatiskt.

Sharialagar styr återigen rättskipningen. Tjuvar får händer eller fötter amputerade som straff och piskstraff har återinförts för kvinnor som dömts för otrohet.

I augusti samlades människor vid Kabuls flygplats i hopp om att kunna lämna landet.

Det har också kommit en rad oroande vittnesmål utifrån landet om misshandel och mord på människor som arbetat åt amerikanerna eller den forna regeringen.

Talibanernas styre verkar hittills vara något mindre extremt än förra gången men det är långt kvar innan de uppfyllt sina löften. Det är tydligt att de bara kommer att göra det om de tvingas till det genom mycket hård press utifrån.

Vill inte se flyktingström

Samtidigt är det svårt för omvärlden att helt passivt se på när miljontals afghaner hotas av svältdöden. Det ligger också i västvärldens intresse att inte bidra till stora flyktingströmmar från Afghanistan som sedan tar sig till Europa. Därför går en del av EU:s bistånd till Afghanistans grannländer för att de ska upprätta flyktingläger dit afghaner som lyckats lämna landet kan söka sig.

Men för att människor inne i Afghanistan ska få hjälp måste talibanerna, precis som Draghi påpekar, involveras. I samma ögonblick som det sker är det svårt att kontrollera vart hjälpen i form av pengar eller mat och mediciner går.

På något sätt måste pengarna in i Afghanistans banksystem så att de som jobbar exempelvis med hälsovård och matförsörjning kan få lön.

Putin uteblev

Det är svårt att se hur det skulle kunna gå till utan att talibanerna kan lägga beslag på en del av pengarna. Korruptionen i Afghanistan är utbredd och har varit så under mycket lång tid.

Rysslands president Vladimir Putin.

Dessutom gynnas talibanerna indirekt även av humanitär hjälp i form av mat och mediciner. Om talibanerna inte kan leverera mat och grundläggande hälsovård kommer de snabbt att tappa stöd hos befolkningen och risken för interna uppror ökar.

En intressant detalj är att varken Kinas president Xi Jinping eller Rysslands Putin deltog i G20-mötet. De skickade i stället sina utrikesministrar. Ett tydligt bevis på en spricka i synen på talibanerna.

Ryssland ska ha en egen konferens om Afghanistan den 20 oktober dit bland annat Pakistan, Indien, Iran och talibanerna har bjudits in.

En fingervisning om att oavsett vad västvärldens gör kommer Ryssland och sannolikt även Kina att hjälpa talibanerna ekonomiskt.

 

Av: 

Wolfgang Hansson

Publisert:

LÄS VIDARE

Skakande bilder: Talibanernas jakt på missbrukarna

ÄMNEN I ARTIKELN

Afghanistan

G20

Bistånd

Talibanstyret

EU

USA