Sverige blundar för kriget i Irak

KOLUMNISTER

Lamias man dödades i Bagdad för tre år sedan. Hon betalade 80_000 kronor till människosmugglare för att kunna fly till Sverige och bor nu på ett vandrarhem i Halland. De fyra barnen, 8–15 år, fick hon lämna hos morfar i Basra, hon hade inte råd att ta med dem. Planen var att få uppehållstillstånd och sedan skulle ungarna komma efter. Men när jag läser artikeln om Lamia i Hallands Nyheter så är det uppenbart att hon inte förstått hur lång tid det kommer att ta innan hon får besked och kommer att kunna träffa sina barn igen.

Av de drygt 40.000 asylsökande som kommer till Sverige i år är hälften irakier men det är märkligt hur deras öde avgörs.

I våras lades ju utlänningsnämnden ner, en ny lagstiftning började gälla, det skulle bli mer rättvist och säkrare när juristerna tog besluten, de låter ju sig inte påverkas av opinionen.

Migrationsöverdomstolen inrättades och beslutade raskt att det inte råder krig i Irak, något som överraskar de flesta som besökt landet.

Eller som en svensk som befinner sig i Bagdad uttryckte det i fredags då 48 irakier dödades och 29 skadades:

– Varför de skjuter de då som fan? Hör du smällarna?

Och ljudet av explosioner hördes över hans mobil.

Domstolens beslut var dock viktigt för om de beslutat att det var krig i Irak hade alla irakier fått stanna. Nu görs i stället en individuell prövning av de asylsökande irakierna. Enligt Migrationsverkets generaldirektör Dan Eliasson så får 90 procent stanna men det betyder ändå att tvåtusen personer, skickas tillbaka varje år.

Är det humant och vettigt?

Under en debatt som arrangerades av internationella juristkommissionen häromveckan framkom det att de som instiftat den nya lagen inte riktigt hade räknat med att den skulle tillämpas på just det här sättet. Riksdagsledamot Lars Gustafsson (kd) sa att man kanske behövde se över lagstiftningen.

En strålande idé, fast det vore också värdefullt om företrädesvis vår migrationsminister Tobias Billström (m) kunde förklara regeringens flyktingpolitik i stället för att ducka bakom Migrationsverket.

Just nu tolkas lag och regelverk otroligt snålt vilket gör att människor skickas tillbaka till ett land som varit drabbad av krig och sanktioner sedan 80-talet.

Varför? Är det strategi, politik, juridik eller beror det på att man inte har koll på läget? Bara en sak är säker: något är fel.

ARTIKELN HANDLAR OM