Mejla

Johan Hakelius

Nu för tiden tittar jag bort när de skjuter i tv:n

Publicerad:
”Boardwalk empire” är en av många våldsamma tv-serier.

I går såg jag fem personer avrättas med pistol, två med skott i huvudet. Jag såg fyra personer som redan hade ­avrättats med nackskott. Jag såg en medelålders kvinna bli huggen med en krossad flaska i halsen. Hon dog. En annan kvinna fick ­ansiktet sönderslaget. Hon överlevde.

Det blir så om man först ser ett avsnitt av ”Boardwalk empire” och sedan ett av ”Homeland”.

Det är klart att jag begriper att det bara är fiktion. Hittepå. Hade jag inte begripit det, vore det rent perverst att titta. Men ändå. ­Varför är det så ”bara”?
Forskningen tyder på att mänskligheten i allmänhet, ­åtminstone i västvärlden, blir ­blödigare och blödigare för vart år som går. Våldet finns kvar, men det anses allt mer fult och oacceptabelt av allt fler. Jag har ingen ­anledning att tvivla på det.

Blödigheten har brett ut sig samtidigt som tekniken gjort våldsskildringar på film förbluffande realistiska. På sjuttiotalet, när jag växte upp, såg man oftast att filmens knytnävar missade ­offret med en halvmeter. Det klipptes, saxades och förbjöds hej vilt. Men den allmänna toleransen för våld var större då. Det hette ­oftast ”slagsmål” inte misshandel. Barnaga förbjöds först 1979. Folk slog sina hundar.

Är det inte lite märkligt, detta?

Man skulle kunna försöka dikta ihop en förklaring om kultur och kvalitet. Att bra dramatik kräver våld, eftersom bra dramatik ställer konflikter på sin spets. Och att våldet i bra dramatik därför inte trubbar av oss, snarare tvärtom. Det är ett nödvändigt inslag för att hjälpa oss att fördjupa vår förståelse av att vara människa.

Det låter bra, men det är förstås strunt. De flesta våldsscener finns trots allt i riktigt dålig dramatik. Sådan dramatik som inte alls fördjupar vår förståelse av att vara människa, utan snarare fördjupar vår genans över att vara det.

Ändå blir vi blödigare med ­tiden.
En sak har jag märkt. När jag var yngre var det lätt att låta den obekymrade attityden till fiktivt våld spilla över på verkligt våld. Jag kunde läsa om ett hiskligt våldsbrott i tidningen, med samma sorglösa ögon som jag läste om ett maffiakrig i en roman. Det är omöjligt numera. Nu spiller tvärtom fasan som jag känner inför ­riktigt våld, över på det påhittade våldet. Jag tittar bort när de skjuter i tv:n.

Där är kanske svaret: För hundra år sedan var medelåldern i Sverige strax under 30. Nu är den strax över 40. Befolkningen blir kanske inte alls blödigare. Bara i genomsnitt äldre.

Dagens fakta

Det albanska språket har 27 olika ord för att beskriva formen på en mustasch. Inga av dessa ord var tidigare till någon nytta för anställda på Disneyland, eftersom de länge förbjöds att bära skägg eller mustasch.

Dagens byggnad

Matterhorn Bobsleds i Disneyland, Anaheim, Kalifornien, formgavs av Walt Disney själv efter en resa till Schweiz. Det konstgjorda berget, som invigdes 1959, innehåller en berg-och-dal-bana och drar nytta av ­optiska illusioner för att verka högre än sina ­knappa 45 meter. Bland annat är träd högre upp på berget mindre än de vid ­bergets fot.

avJohan Hakelius

Publicerad:
ARTIKELN HANDLAR OM