Mejla

Oisin Cantwell

Mikael Damberg kämpar i snålblåsten på plattan

Foto: Claudio Bresciani/TT

Mikael Damberg, regeringens nya omslagspojke, höll i dag ännu en av sina shower.

Tillställningen genomfördes på Sergels torg, något som en av alla dessa pressnissar som numera omger våra politiker skämtsamt förklarade med att ministern ville komma närmare folket.

Det skulle givetvis visa sig att valet av plats var tänkt att passa tv-inslagens behov av klippbilder; Plattans berömda markbeläggning i svart och vitt, missbrukare vajande i snålblåsten och bistra väktare är en perfekt bakgrund då ett modernare regelverk för ordningsvakter ska presenteras.

Så var det också en avslappnad och ledigt klädd inrikesminister, kavaj och polotröja, som trängde sig förbi reportrar och fotografer inne i den lilla lokal i ett av torgets hörn som Stockholms stad hade ställt till förfogande.

Damberg skämtade om att det var så mörkt att han inte såg sina anteckningar, och inledde föreställningen med att berätta att det nu var dags att uppfylla ännu ett avsnitt av regeringens 34-punktsprogram. "Det största paketet någonsin i sitt slag".

På podiet stod fyra mikrofoner. Det kunde ha varit fler. Det kunde ha varit färre.

Regelverket för ordningsvakter har funnits sedan 1981 och har i allt väsentligt sett likadant ut sedan dess. Dags för översyn, meddelade statsrådet.

Det förefaller vara en god idé. 1981 var året då Gro Harlem Bruntland blev nordens första kvinnliga statsminister, MTV började sända popvideos dygnet runt i USA och den sovjetiska ubåten U 137 gick på grund utanför Karlskrona. Mycket har hänt sedan dess.

Bilder med korta budskap kom och gick på en skärm och inrikesministern förklarade att en rutinerad utredare ska se över lagen och lägga förslag på hur ordningsvakter på ett vettigare sätt än i dag kan "bidra till att tillgodose samhällets behov av trygghet och ordning på allmän plats".

På så sätt frigörs också polisiära resurser, lade han till med belåten röst och avslutade sin utläggning.

Sju minuter hade gått och det var dags för frågerundan innan de individuella intervjuerna, som givetvis skulle hållas ute på plattan.

Det går att säga att det går bra för inrikesminister Damberg. Hans syns och hörs i var och varannan nyhetssändning, presenterar lagförslag i parti och minut och är huvudpersonen i långa reportage i tidningar som avhandlar den socialdemokratiska elitens innersta väsen.

Just den roll som Anders Ygeman spelade, innan denne klantade till det och försvann till en mindre publik roll.

Den enes död, den andres bröd. Damberg, som länge förde en undanskymd roll som näringsminister, är regeringens för närvarande klarast lysande stjärna.

Men det går också att med fog hävda att han har det motigt. Alla skäller på sossarna. Nyligen ett nytt hemskt mord i Malmö. Regeringen tvingades släppa imamerna, trots beslut om utvisning. Och till råga på allt gjorde statsminister Stefan Löfven bort sig i Agenda i söndags.

Inrikesministern kämpar på, men trots alla förslag om hemlig dataavläsning, skärpta regler om löstagbara vapenmagasin och nya terrorlagar så klagar opposition och ledarskribenter. För lite, för sent, för dåligt.

Fotograferna riggade sina kameror på plattan. Några nyfikna stannade till för ett ögonblick innan de jäktade vidare. Två män från Säpo scannade av omgivningen med sina blickar. Ett par sjaviga figurer en bit bort fann det för gott att pipa ner i tunnelbanan.

Mikael Damberg log, tog ett djupt andetag och betade av ännu en intervju. The show must go on.

avOisin Cantwell

ARTIKELN HANDLAR OM