Vinster i välfärden

Därför är ett vinstförbud för friskolor ett omöjligt politiskt förslag

Aldrig har så få blivit så rika på något som så många ogillar

Av: 

Andreas Cervenka

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

KOLUMNISTER

Utbildning och vinstjakt hör inte ihop, säger statsministern.

Som om någon tyckte något annat.

Problemet är att Sveriges ledande politiker är de sista i landet som nåtts av denna insikt.

Aldrig har så få blivit så rika på något som så många ogillar. Så skulle man kunna sammanfatta det svenska, världsunika experimentet med marknadsskola.

Enligt en Sifo-undersökning från ifjol var åtta av tio svenskar emot vinstuttag i skolan. Bara sex procent ansåg att det var en bra idé. 

Hur en genomgripande samhällsförändring kunnat genomföras med så minimalt folkligt stöd lär bli föremål för doktorsavhandlingar under decennier framöver. 

Låt mig bolla upp en vild gissning: det handlar om pengar. 

Barbara Bergström tjänade en miljard

Internationella Engelska Skolans grundare Barbara Bergström författade 2020 en debattartikel där hon klagade på att de som är kritiska till vinster i välfärden bedriver en häxjakt på kvinnliga entreprenörer. 

Om hur IES grundades skrev hon: 

“Vi startade 1993 med aktiebolaget som juridisk form. Det var praktiskt”. 

Något vinstmotiv fanns inte enligt Barbara Bergström. Så var det kanske. Men valet av driftsform visade sig ha betydligt fler fördelar än de rent administrativa. 

Närmare bestämt en miljard. Så mycket uppskattas Barbara Bergström och maken Hans ha tjänat på sina insatser som eldsjälar i skolan. Lågt räknat. 

Barbara Bergström, grundare av Internationella Engelska skolan, uppskattas ha tjänat en miljard på det svenska skolsystemet. Själv menar hon att hon inte har något vinstmotiv.

Hans Bergström sade följande i en uppmärksammad DN-intervju i december: 

“Bolagsformen är utan tvekan den mest effektiva och raka för driften. Om staten från början sagt att man bara tillåtit stiftelser hade det varit en annan sak.”

Därmed satte han fingret på kärnan i skoldebatten. 

Alla aktiebolag opererar under vinstkrav

Försvararna av dagens system har försökt vända kritiken till att bli en debatt om huruvida friskolor ska finnas eller inte. Frågan har aldrig handlat om det. 

Problemen började när politikerna släppte in den internationella finansmarknaden i svenska skollokaler och sade: varsågoda och ta för er. 

Det är ägarformen med aktiebolag som får sina intäkter från det offentliga som är orsaken till de “avarter” som Magdalena Andersson pratade om på torsdagens presskonferens. 

Aktiebolag kan byta ägare, det går att bygga upp stora koncerner, börsnotera dessa och vips så har skolbarn förvandlats till finansiella instrument som kan köpas och säljas på sekundbasis. Eller tas över av ljusskygga fonder i Luxemburg. 

Alla aktiebolag opererar under vinstkrav

Det problematiska är att produkterna i ett företag som Academedia inte är bilar utan barn.

Börsnoterade Academedia, där miljardären Rune Andersson är huvudägare, har som mål att växa med 5-7 procent om året och ha en rörelsemarginal på 7-8 procent. 

Enligt bolagets senaste delårsrapport överträffades båda målen med råge. 

För att nå dessa resultat krävs två saker: a) en förmåga att locka fler elever och b) att hålla nere kostnaderna. 

Detta skapar i sin tur incitament att 1) leverera så höga betyg som möjligt för att sälja in sig till föräldrar som vill sina barns bästa  2) hålla resurskrävande elever borta. 

Det är inte ondska som ligger bakom. Det är bara en matematisk följd av den logik som råder på finansmarknaden där så kallat aktieägarvärde är överordnat allt. 

Det problematiska är förstås att produkterna i ett företag som Academedia inte är bilar eller hårdmetallverktyg utan barn.

Om en börsnoterad skolkoncern skulle gå ut och berätta om en kommande storsatsning för att lyfta elever i utsatta områden eller hjälpa barn med dyslexi skulle aktiekursen sannolikt störtdyka. Sådant kräver ju mer resurser. Rena katastrofen för rörelsemarginalen!

Varför tänkte ni inte på det tidigare?

Så när Magdalena Andersson säger att utbildning och vinstjakt inte hör ihop är det lätt att hålla med. Men samtidigt infinner sig en naturlig motfråga: varför tänkte ni inte på det tidigare?

En snabb googling ger vid handen att socialdemokraterna suttit i regeringsställning i 20 av de senaste 28 åren.  

Den bistra sanningen är att den svenska skolan är ett misslyckande som är större än enskilda partier. Snarare rör det sig om ett fiasko för hela det politiska systemet. 

Att friskolekoncerner under senare år dessutom blivit födkrok åt rätt många ex-politiker gör inte precis saken bättre. 

Att införa “vinstförbud”, ett krav som rests från flera håll, är dödfött 

Så vad göra?

Att införa “vinstförbud”, ett krav som rests från flera håll, är dödfött. 

Det tar en halvbegåvad revisor en halvtimme att sopa rent på resultaträkningens sista rad om det nu vore problemet. Att visa vinst eller inte är i hög grad en fråga om bokföring.

Att helt enkelt tvinga skolkoncernerna att stänga butiken skulle resultera i en våg av stämningar och åratal i domstol.

Magdalena Andersson verkar ha bestämt sig för ett tredje alternativ: att svälta ut friskolorna genom att ge lägre skolpeng än till kommunala skolor.

Det kan verka rimligt med tanke på att skolor som drivs att det allmänna enligt lagen måste ta ett större ansvar, till exempel för barn med problem, en samhällsuppgift som friskolorna bekvämt nog kan välja bort. 

Men i praktiken blir den kortsiktiga effekten av en mindre generös ersättning till skolkoncernerna att de sänker sina kostnader ännu mer. Det vill säga risken är överhängande att tillvaron blir sämre för friskolornas elever än idag, oavsett om det betyder sämre mat, färre lärare eller sjavigare lokaler. 

Alternativet, att bolag som Academedia skulle skruva ned sina finansiella mål, är uteslutet. Så fungerar inte aktieägarkapitalismen. Att tro något annat är naivt.

Någon enkel lösning på problemet finns nog tyvärr inte. 

Det minsta man kan kräva är att dock att de stora politiska partierna går samman och på ett eller annat sätt tar konsekvenserna av de misstag som begåtts. 

För det kan väl knappast vara barnens uppgift?  

Publisert:

LÄS VIDARE

Friskolor kan få mindre pengar än kommunala skolor

ÄMNEN I ARTIKELN

Vinster i välfärden

Magdalena Andersson

Academedia

Barbara Bergström

Skola & utbildning

Politik

Fonder