Oisín Cantwell

Tunga krav för flipperspel är enfaldigast tänkbara politik

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Att flipper plötsligt skulle leda till moralpanik i riksdagen var möjligen en smula överraskande.

Udda är även den politiska föreställningen att detta harmlösa spel kan leda till missbruk och ekonomisk misär.

Den här berättelsen är dessvärre lika bisarr som den framstår som, men låt mig återkomma till konstigheterna och först ta oss tillbaka till den 23 november 2022, ett datum som kommer gå till historien som ett av de mindre smickrande för den lagstiftande församlingen.

Då klubbades ”En förstärkt spelreglering”, en produkt som presenterades av den förra regeringen, sedan drogs tillbaka och som efter lite petande i detaljer lades fram igen av det nuvarande styret.

 

Detta är i grund och botten en rimlig lag som ger myndigheter nya verktyg som förhoppningsvis kan hjälpa de missbrukare som gör sig själva mänskligt och ekonomiskt olyckliga genom att spela bort pengarna de äger eller lånar.

Annat i propositionen var mindre genomtänkt, som exempelvis förslaget att regelverket för Finlandsfärjornas spelautomater ska bytas mitt ute på öppet hav.

En fullständigt hopplös situation som en majoritet i kulturutskottet dessbättre valde att avstyrka. Sverige och Finland behöver naturligtvis gemensamma regler för att det ska fungera.

Ännu mer egendomligt än denna dumhet är dock de nya reglerna om arkadspel, flipper, Space Invaders, Pac Man och liknande underhållning.

Nu införs ett krav på att dessa spel ska utrustas med kassaregister som spottar ur sig kvitton till spelaren.

Ja, du läste rätt. Den som driver någon av de få arkadhallar som ännu finns kvar måste installera kassaregister för sina gamla flipperspel.

 

Detta väcker onekligen frågor.

I vilken utsträckning riskerar den som spelar flipper att dras in i missbruk?

Hur stora är de problem som har orsakas av att kvitton saknats under alla dessa år som spelen har funnits?

Några kassaregister anpassade för flipperspel finns inte. Vem ska börja tillverka dem?

Beslutet föregicks av en riksdagsdebatt som brukligt nog hölls samma dag som lagen klubbades.

Den som i efterhand vill lyssna på den behöver vara utrustad med starka nerver.

En enda politiker ifrågasatte galenskapen. Centerpartisten Rickard Nordin höll anförande och tog repliker, ifrågasatte och vädjade.

Det gick dessvärre inget vidare.

Moderaten Kristina Axén Olin förlorade sig i en utläggning om faror med spel, mumlade om utredningar som pågår och sade sedan att ”om det har blivit tokigt när det gäller frågor kring kassaregister för spelautomater får riksdagen helt enkelt fatta ett nytt beslut”.

Ber om ursäkt för en försynt fråga, men när började högern stifta lagar som leder till mer krångel och besvär för företagare?

 

Än värre blev det då socialdemokraten Azadeh Rojhan fick ordet.

Hon negligerade helt centerpartistens invändningar och for i två repliker iväg i ordmassor om ”minskat spelmissbruk i samhället” och värnandet om ”de mest sårbara”.

En fullt rimlig hållning om det handlat om de socialdemokratiska A-lotterierna, men nu var det ju flipper som diskuterades.

Den som är utrustad med godare vilja än jag skulle möjligen till politikernas försvar anföra att moralpanik är en fin gammal svensk tradition.

Ett tidigt exempel är 1930-talets dansbaneelände. Unga människor söp, slogs och låg med varandra i buskarna, politikerna ojade sig i riksdagen.

Det har fortsatt på det där sättet. Jazz, biografer, serietidningar, hårdrock, videofilmer, datorspel, sociala medier. Varje epok drabbas av sin moralpanik.

Men att flipperspel, en utdöende form av underhållning, sent i nådens år 2022 skulle bli vår tids dansbaneelände? Ett spel som har funnits i över 50 år utan några jävla kvitton?

 

Det här är svensk politik när den är som enfaldigast.

Publisert: