Ledarsidor är kul – i alla fall de frisinnade

KOLUMNISTER

Läs Johan Hakelius krönika

Ledarsidor är kul. För ett tag sedan läste jag en kort notis på en av de där sidorna. Sedan läste jag om den. Sedan läste jag den en gång till.

Det var inget svårbegripligt med texten. Skribenten hoppade på en politiker och det är väl strängt tag-et vad skribenten har betalt för. Politikern var trött på alla som skräpar ned i parker och grönområden och hade i det sammanhanget hävt ur sig detta:

”Ibland undrar man om vi borde sätta upp skyltar man kan se i kafferummet, ’din morsa jobbar inte här’. Folk tror att någon annan alltid kommer och plockar upp efter en.”

Skribenten påpekade nu i sin lilla notis att detta var ett antifeministiskt uttalande. Det antydde att det var naturligt att just morsor plockar upp därhemma.

Jag läste notisen en fjärde gång, för jag trodde att jag kanske missat någon lit-en subtil skruv som visade att på den här ledarsidan är vi minsann inte främmande för att skoja till det en aning. Här kan vi ta en skitsak och behandla den på djupt allvar, för att roa våra läsare och visa hur grälsjuka alla är nuförtiden.

Men det fanns ingen skruv.

Jaja, tänkte jag. Det är sommar och tunnsått och kanske har den här skribenten tonåringar som just den här morgonen lämnade mjölken på bordet. Kanske har hon en skruffig semesterman som går därhemma i shorts och skäggstubb och strör skitiga underkläder omkring sig, som någon slags revirmarkering av ledigheten. Vi kan alla tröttna.

Det gick ett par dagar.

Sedan publicerades ett brev på samma sida. Politikern ville påpeka att hon inte alls var antifeminist. Hon var bara trött på alla slarvmajor. Hon hade använt ett välkänt uttryck för att göra det klart.

Jag läste det där och påmindes åter om varför ingen människa med ett uns av stolthet kan ge sig in i politiken. Har man väl givit sig in i leken finns ingen gräns för de dumheter man måste lägga tid på. Så fortsatte jag nedåt och fick se ett svar på brevet.

Aha, tänkte jag. Nu förklarar skribenten att notisen ändå var menad som ett skämt.

Nejdå. Skribenten gick i svaromål. Hon var kompromisslös. Arg och djupt allvarlig. Hon kunde inte ge politikern sista ordet. För politikern ”reproducerar hur som helst en föråldrad och stereotyp bild av könsroller”.

Ledarsidor är kul. Just den här kallar sig ”liberal”.

ARTIKELN HANDLAR OM