Mejla

Lena Mellin

S eller M – det är ingen skillnad

Publicerad:
Uppdaterad:
1 av 2 | Foto: Stefan Mattsson
Stefan Löfven.

Stefan Löfvens jobbpolitik är lika in­effektiv mot ­arbetslösheten som ­Fredrik Reinfeldts.

Det framgår av regeringens egna prognoser.

Dessutom ser det ut som regeringen kommer att missa sitt eget jobbmål, EU:s lägsta arbetslöshet 2020.

I dag presenterar ­finansminister Magdalena Andersson (S) regeringens första budget. I fokus står jobben, regeringens viktigaste vallöfte.

– Skapandet av fler jobb och aktiva insatser mot arbetslösheten går före allt annat, skrev Socialdemokraterna i sitt valmanifest i somras.

I går presenterade statsminister Stefan Löfven (S) och vice statsminister Åsa Romson (MP) en lång rad jobbsatsningar ur budgetförslaget.

Till dem hör mer pengar till underhåll av järnvägen och mer kollektivtrafik, bredband i landsbygden, högkostnadsskydd för små och medel­stora företags sjuklönekostnader, ­underlättande av ungas företagande, gymnasieexamen för unga som saknar det, traineejobb för unga utan gymnasieexamen och extratjänster i offentlig sektor, för att nämna några exempel.
Men förslagen leder inte till någon påtaglig förändring av nivån på arbetslösheten. I alla fall inte enligt regeringens egna prognoser.

I augusti presenterade dåvarande finansministern Anders Borg (M) finansdepartementets senaste prognos, baserat på det budgetförslag som han hoppades att få presentera efter valet.

I förra veckan kom Magdalena ­Anderssons motsvarighet. Där bygger finansdepartementets siffror på förslag från den nuvarande regeringen. De siffror hon presenterar i dag skiljer sig marginellt, kanske inte alls, från förra veckans.
En jämförelse mellan de båda prognoserna visar att skillnaderna i ­arbetslösheten är liten. Nästa år och året därpå ligger Magdalena Anderssons prognos 0,1 procentenheter ­under Anders Borgs. Arbetslösheten väntas då alltså bli lägre än med Borgs politik.

Både 2017 och 2018 väntas den där­emot bli högre än i Borgs senaste prognos. Skillnaden beräknas till 0,1 och 0,3 procentenheter.

På liknande sätt ser det ut när det gäller sysselsättningen och antalet ­arbetade timmar, två sidor av samma mynt som arbetslösheten.

Antalet arbetade timmar väntas ligga på samma nivå i de olika prognoserna under de närmaste tre åren. Först valåret 2018 ökar den något mer i Magdalena Anderssons prognos än i Borgs. Skillnaden är 0,1 procentenheter.
När det gäller sysselsättningen skiljer det som mest 0,3 procentenheter. Och som minst ingenting alls.

Regeringens övergripande mål för arbetsmarknadspolitiken är att ha EU:s lägsta arbetslöshet 2020. Men enligt Magdalena Anderssons drygt en vecka gamla prognos kommer arbetslösheten 2018 vara 6,1 procent av arbetskraften mellan 15 och 74 år, det internationella mått som används.

I dag har Tyskland och Österrike EU:s lägsta arbetslöshet. Där går 5 respektive 4,9 procent av arbetskraften utan jobb. Där står dock en högre andel av kvinnorna utanför arbetskraften än i Sverige eftersom det helt enkelt finns fler hemmafruar.
Mellan 2015 och 2018 räknar regeringen med att arbetslösheten i Sverige minskar med 0,8 procentenheter. Förutsatt att den ligger kvar kring 5 procent i Tyskland och Österrike har ­regeringen alltså bara två år på sig att pressa ner den med ytterligare 1,1 ­procentenheter.

Ingenting är omöjligt. Men just nu ser det ut att bli svårt att nå målet.

Med detta sagt är det dags att påminna om att prognoser inte är mer än prognoser. Verkligheten brukar bete sig lite annorlunda.

Arbetslösheten i Siffror

Anderssons prognos Borgs prognos Skillnad

2015 7,3 7,4 - 0,1 procentenhet

2016 6,7 6,8 - 0,1

2017 6,4 6,3 + 0,1

2018 6,1 5,8 + 0,3

Anders Borgs (M) prognos i augusti jämfört med finansminister

Magdalena Anderssons (S) i oktober.

Redan kända förslag i den nya budgeten

 Slopad nedsättning av social­avgifterna för unga i två steg.

Sänkt skatt för pensionärer.

 Avtrappning av jobbskatteavdraget för alla som tjänar över 50 000 kronor.

 Uppräkningen av gränsen för statlig ­inkomstskatt begränsas.

 Särskild löneskatt återinförs delvis för personer som har fyllt 65 år.

 Komplettering av förslaget om begränsning av avdrags­rätten för privat pensionssparande.

 Slopad läx-rut.

 Slopad avdragsrätt för förvaltningsutgifter.

 Höjd skatt på naturgrus, bekämpningsmedel och avfall.

 Höjd skatt på termisk ­effekt i kärnkraftsreaktorer

 Höjd skatt på tobak.

 100 miljoner kronor per år till landets kvinnojourer.

Två miljarder kronor per år till mer personal inom äldreomsorgen.

 Gratis receptbelagd medicin till barn under 18 år.

 Mer resurser till förlossningsvården.

 Höjt underhållsstöd för ensamstående föräldrar.

 Bankskatt från 2016 som beräknas ge fyra miljarder per år.

 Höjt tak i a-kassan.

 Bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen tas bort, ersättningen höjs.

 Regeringen tänker också införa ett klimatpolitiskt ramverk.

 Regeringen vill på sikt införa en vägslitageskatt som ska gälla för både inhemska och utländska lastbilsåkare.

 500 miljoner per år satsas på hållbara transporter i städer, pengar som ska läggas på förbättrad kollektivtrafik.

 Särskilt stöd för lokala ­klimatinvesteringar.

 Arbetsförmedlingen ska förbereda för 90-dagarsgarantin för unga arbetslösa. De ska ­erbjudas jobb, studier eller praktik inom 90 dagar.

 Obligatoriskt gymnasium införs.

 Mindre klasser och fler lärare i förskolan och lågstadiet.

 Höjda lärarlöner genom ökade statsbidrag och dialog med parterna.

 Sverige ska öppna generalkonsulat i tillväxtområden och Tillväxtverket ska få pengar så att främja unga som vill starta företag.

 Exportsatsning på miljöteknik.

Fri entré på statliga museer.

 Mer pengar, 1,24 miljarder, till drift och underhåll av järnvägen.

 80 miljoner i stöd till barnomsorg på kvällar, nätter och helger.

Av: Lena Mellin

Publicerad:

ÄMNEN I ARTIKELN