Mejla

Oisín Cantwell

Det svenska hyckleriet

Publicerad:
Uppdaterad:
Foto: Foto: Anders Deros

KOLUMNISTER

Att vapenexporten är det svenska hyckleriets paradgren är ingen nyhet.

Det finns således ingen anledning att förvånas över att ett radarsystem från Saab är en viktig del av Saudiarabiens grymma krig i Jemen. 

I dag slår Bo Forsberg, generalsekreterare för biståndsorganisationen Diakonia, larm om den moraliska stormakten Sveriges senaste business i den lukrativa bransch där människor dödas eller drivs på flykt.

I en debattartikel i Svenska Dagbladet, troligen för lågmält saklig för att röna större uppmärksamhet i det nya medielandskapet, berättar han om svensk inblandning i striderna i Jemen.

Ett stort antal män, kvinnor och barn har förlorat livet då en koalition ledd av Saudiarabien bekämpar rebellgrupper i landet från luften och i attacker från olika fraktioner på marken.

"Civila fångade i korselden", lyder rubriken på Amnestys nyligen publicerade rapport om striderna, en rapport i vilken människorättsrörelsen anklagar samtliga stridande parter för krigsbrott.

Rapporten avslöjar ett mönster av anfall mot bostadskvarter, skolor, marknader och religiösa byggnader.

Situationen är fruktansvärd: 1,5 miljoner invånare i Jemen är på flykt, vartannat barn är undernärt och 80 procent är beroende av internationellt bistånd för att överleva. Detta i ett land som redan innan kriget bröt ut var ett av Mellanösterns fattigaste.

Det svenska luftburna radarsystemet Erieye är en hörnsten i Saudiarabiens krigsföring i regionen, enligt militär fackpress.

Mer än så betyder som så ofta tidigare inte den svenska lagstiftningens vackra ord om att mänskliga rättigheter ska vara ett "centralt villkor" för export.

Likt en katolsk präst som predikar godhet och sedan förgriper sig på förste bäste korgosse som går förbi har de politiska partierna i Exportkontrollrådet gett grönt ljus till försäljning av stridsledningssystemet till ett land där bloggare piskas, offentliga halshuggningar inte är ovanliga och all opposition är förbjuden.

Det ska i rättvisans namn påpekas att den moraliska stormakten även hjälper Jemen. 96 miljoner i bistånd i år, enligt budgeten ännu mer pengar nästa år.

Förhoppningsvis gör pengarna nytta. Jag skriver förhoppningsvis, då Saudiarabien bland annat har bombat sönder en lagerlokal i hamnstaden Hodeidah för mat, mediciner och annan akuthjälp, en verksamhet som delvis finansierades med svenskt bistånd.

Hur länge ska Sverige fortsätta att tjäna pengar på att hjälpa blodiga diktaturer? Möjligen finns en ljusning i sikte. I somras lade Krigsmaterielutredningen ett förslag där ett demokratikriterium och ett generellt exportförbud för vapenexport föreslås.

Utredningen är ute på remiss och lagstiftning ska ske. Är detta ett sätt att komma åt en hållning som bygger på att vapenexport är förbjudet, men inte mer förbjudet än att det går att åka slalom mellan paragraferna?

Problemet är att moderater och socialdemokrater är notoriskt opålitliga i detta sammanhang. Företrädare för de två stora partierna pratar hellre om krigsmateriel än vapen och försummar aldrig ett tillfälle att påpeka att den inhemska försvarsindustrin är beroende av export.

Men rimligen förstår även de att en politik där den ena handen stödjer dem som flyr för sina liv och den andra handen hjälper en skurkstat att plåga de flyende är djupt skamlig.

Publicerad: