Historielösheten tog knäcken på Alliansen

Ulrica Schenström om när det började knaka i fogarna för samarbetet

avUlrica Schenström

Foto: KARIN MALMHAV / TT
Utdöd pakt. Att Alliansen glömt både tågturné, korvgrillning och badtunna förklarar dess död, enligt Ulrica Schenström.

Alliansen måste knäcka maktkoden”, jag höjde ett varningens finger för ­Alliansens framtid ­redan 2012 i en debattartikel i Expressen. Jag har gång på gång varnat för att slarv i relationer och historielöshet kan komma att bli Alliansens död. Jag har också vädjat om att inte slarva när man analyserar sin samtid och hur viktigt det är att göra en gedigen bred analys - där opinion, prognoser, trender och partiers inre liv måste dissekeras in i minsta detalj.

En opinionsmätning är inte en ”sanning” om det gällande läget, det borde mer ses som en trend­indikator över tid, ej som aktuell fakta. Prognoser som produceras från till exempel våra myndigheter måste lusläsas för att läggas till pusslet över nuläget och det är faktiskt helt avgörande att ha förmågan att sätta sig in i den situation som ett politiskt parti har - oavsett vad man själv har för åsikt i frågan. Annars går det ju faktiskt inte att förhandla fram ett regeringsunderlag.

Det finns många orsaker till att Alliansen har spruckit och vi har fått det politiska läge vi har i dag.

Men låt mig göra er uppmärksammade på den historielöshet som jag anser att Alliansen länge har lidit av

Tittar vi i backspegeln talade faktiskt allt mot borgerligheten under slutet av 1990-talet. Center­partiet hade ett etablerat samarbete med Socialdemokraterna. Efter valet 1998 var Folkpartiet ett trött parti. Moderaterna fick ingen revansch sedan ­regeringsförlusten 1994. Kristdemokraterna med Alf Svensson i spetsen var dock vinnare. Stämningen partierna emellan var inte direkt på topp. Och social­demokraterna utnyttjade den dåliga stämningen oavbrutet i sin retorik.

Ur moderat synvinkel bestod världen enkelt uttryckt av en ond regering, en ond vänster och ett par mindre onda borgerliga partier. Misstron genomsyrade alla de borgerliga partikanslierna runt Mynttorget under dessa år.

Med sitt SM i regeringsinnehav hade Socialdemokraterna här ett naturligt försprång. De hade knäckt en viktig kod bakom ­regerandets konst: Att klara av att regera, idéutveckla och skapa reform-agendor samtidigt.

För Alliansens överlevnad ­hade det varit avgörande om man försökte minnas de tröst­lösa åren i opposition och om den utveckling av politik och förhållningssätt som ledde fram till val­segern 2006.

Det var nämligen i regeringsställning som förhållandet började knaka i fogarna. Men hade allians­partierna klarat att knäcka regerandets kod? Och samtidigt minnas varifrån man kom och varför svenska folket en gång gav dem förtroende att bilda rege­ring? Och i sin tur återtagit makten? Utan misstänksamhet och historielöshet? Ett regeringssamarbete är trots allt som ett äktenskap - man måste vårda relationen. I detta fall bär alla Allianspartier ett djupt och stort ­ansvar för den uppkomna situationen.

Makt har nämligen ett litet värde för andra än några få, om det inte finns goda idéer om vad den ska användas till eller insikt om ­varifrån den har sitt ursprung.

ARTIKELN HANDLAR OM