Kris smittar – snart får du ta notan

KOLUMNISTER

Du får betala för den grekiska krisen.

Fallande börser, skakiga räntor och allmänt kaos ­letar sig förr eller senare in även i din plånbok.

När Grekland nyligen beviljades ett lån på nära 1 100 miljarder kronor under tre år av de femton andra euroländerna och Internationella valutafonden, IMF, drog många en suck av lättnad. Äntligen var det grekiska problemet ur världen.

Inget kunde vara mer fel. Det har snarare blivit ännu värre.

Euron sjunker, börserna faller och räntorna i kris­länderna klättrar snabbt uppåt. Det kommer så småningom att märkas även i din och min privatekonomi.

”Grekland kan vara en ny katalysator till en ny krisvåg”, hävdar SEB:s prognoschef Håkan Frisén olycksbådande.

Den akuta krisen kom nämligen vid ett synnerligen olämpligt tillfälle.

Många länder i Europa skuldsatte sig upp över öronen i finanskrisens kölvatten. Arbetslösheten exploderade, människor måste tas om hand.

Portugal, Italien, Irland och Spanien tillhör dem som lånade mest. I takt med krisbulle­tinerna från Aten har läget där förvärrats. Flera riskerar att få den grekiska smittan.

Konsekvenserna av det är det få som vill tänka på just nu.

Men en sak är säker. Kapital ser ut att bli en bristvara de närmaste åren. Och vad betyder det? Jo, att räntorna stiger.

I Grekland är den i vissa fall redan uppe över åtta procent.

Här hemma är situationen just nu den motsatta. Vägen tillbaka efter finanskris och lågkonjunktur ser ut att bli längre än man trott. Därför faller räntorna – just nu.

Men liksom i resten av Europa faller börserna. I Sverige är det ovanligt många som sparar i aktier, framför allt i aktie- eller blandfonder. Tillgångarna för många svenskar blir nu helt enkelt mindre värda.

Dessutom ökar bensinpriset. Greklandskrisen sänker euron och höjer ­värdet på dollarn. Olja betalas i dollar – alltså blir det ­dyrare att köra bil

i Lammhult. Trots att smålänningarnas ansvar för den grekiska krisen är obefintligt.

Det är lätt att förstå grekernas frustration. Men klokskapen i att svepa in Aten i eldrök och tårgas måste starkt ifrågasättas.

Greklands viktigaste näringsgren är turismen. Där jobbar var femte grek. Men hur många är jättesugna på en Atentripp just nu? Färre än vanligt, kan man tro.

ARTIKELN HANDLAR OM