Kvalitets-stämpel för häxor är exakt vad som behövs

KOLUMNISTER

Arbetsförmedlingen erbjuder spännande och utvecklande sommarjobb i år. Callcentret Häxriket behöver kvinnor som för en samtalskostnad på 18:90 kronor per minut kan utföra besvärjelser, sia om framtiden samt andra för häxor förekommande verksamhet. Exempelvis få en rival att gå upp tio kilo eller koka kärleksbrygder.

Kanonjobb! Eller? Arbetslösa Annkie Melin berättar i DN hur kränkt hon blivit över att ha erbjudits jobbet. Företaget Häxriket säger dock att man inte anställer vem som helst.

- Kravet är att du ska få kvasten att lyfta. Detta är inget Ica-jobb. Vi har test och arbetsprov innan du släpps in, säger Carina Blomgren i DN.

Bra. Häxor har alltid varit utskällda, förföljda och diskriminerade. En kvalitetsstämpel är exakt vad som behövs. För häxkonster är ingen lek, i grund och botten ligger en fornnordisk tradition.

I gravar från vikingatid har man hittat kvinnor som rider på en stav. Dessa prästinnor, völvor, hade makt och inflytande i samhället eftersom de stod i förbund med makterna. Kvinnor var de som ansågs bäst lämpade att kunna utföra magi, sejd. De kunde bland annat sända onda maror på folk, förlama fiender i strid, se in i framtiden samt kontrollera vädret. Föreställningen att kvinnor red i luften med utslaget hår på vårdagsjämningen kommer från denna förkristna tid. Måhända hade det något med att göra att völvorna gjorde en salva av bolmört som de smetade i ljumskarna, vilket gav en flygande, narkotisk upplevelse.

Den form av schamanism som utövades handlade också om att resa mellan världarna. Men sedan kom kristendomen och det gick utför med hednaprästinnorna. Redan i Sveriges första lagtexter på 1200-talet förbjöds häxkonster. Träddyrkan som varit central i vår gamla religion kunde man dock inte förbjuda, men 1665 förbjöds offer vid träd, källa eller sjö för jakt- och fiskelycka.

Cirka 300 människor avrättades för häxerier, kulmen var 1675 då närmare hundra personer halshöggs och sedan brändes på bål. Men folktron var svår att ta död på. Svenskar har aldrig varit särskilt snabba på att ta till sig yttre influenser, oavsett om det handlar om EU eller nya religioner.

Kloka gummor som kunde bota folk med naturläkemedel och driva bort sjukdomar levde kvar till våra dagar. Johanna Sofia Lätt från Tuna i Småland var till exempel en legendarisk boterska som dog på 20-talet. Med hjälp av besvärjelser drog hon ut värk ur den sjukes kropp och satte den i en tall. En del av dagens efterföljerskor till fornnordiska prästinnorna sysslar måhända med geshäft och ren kommersialism. Men glöm inte bort den stolta tradition som ligger till grund för ordet häxa. Bli inte förolämpad om någon kallar dig det utan sträck på ryggen och säg: Helt sant, jag är en häxa och stolt. Vik hädan, annars förbannar jag dig!

Johanne Hildebrandt

ARTIKELN HANDLAR OM