Mejla

Herman Lindqvist

Slaget vid Öland 1676 ingen flott historia

KOLUMNISTER

Hermans historia

En bok om den svenska flottans bragder skulle bli en ganska tunn volym. Däremot skulle boken om flottans fiaskon och nederlag bli desto tjockare.

Ett av de största fiaskona är världsberömt: skeppet Vasas korta jungfruseglats 1628. Ett annat spektakulärt fiasko kan studeras på museet i Kalmar: regalskeppet Kronan. Och nu har man hittat vraket av skeppet Svärdet, som gick under i samma slag som Kronan vid Ölands södra udde i juni 1676. Sverige är det enda landet i Europa som har två museer (Vasamuseet och Länsmuseet i Kalmar) som visar nederlag, men inget som visar en seger till sjöss.

Under större delen av 1600-talet var Sverige i krig, oftast mot Danmark.

I början av 1600-talet hade Sverige, i motsats till danskarna, ingen hamn som var öppen året runt. Däremot hade vi strategiskt viktiga områden i norra Tyskland, städer med svenska trupper som behövde förstärkningar året runt. Alltså tvingades svenska flottan ut i alla väder, även då det var omöjligt att segla.

Under 1660-talet var vi indragna i en större konflikt i Europa där det gällde att få ner starka trupper söderut innan danskarna satte i land sina trupper

i södra Sverige, som de då nyligen hade förlorat och absolut ville återta.

Därför gjordes en svensk flottstyrka om 20 fartyg i ordning på våren 1676, den 1 juni var allt klart och fartygen seglade söderut.

Överbefälhavare för hela styrkan var riksamiralen Lorentz Creutz, en ämbetsman som aldrig varit till sjöss och som blivit berömd för att ha dömt femton påstådda häxor till döden i Dalarna något år innan.

Svenskarna mötte en stor dansk-nederländsk flotta vid Ölands södra

udde. Holländarna gick till anfall och svenskarna svarade med en serie förbryllande manövrar som ledde till katastrof.

Amiral Claes Uggla på skeppet Svärdet gav en signal till Kronan, som riksamiralen Creutz missförstod.

Kronan vändes hastigt med öppna kanonportar, vatten strömmade in, eld uppstod ombord och utan att danskar eller holländare gjort någonting ser de i sina kikare hur Östersjöns största fartyg Kronan exploderar och sjunker med 800 man, med dem riksamiralen Creutz.

Amiralen Ugglas fartyg försökte manövrera bort från den brinnande Kronan. Förvirring uppstod

i hela flottan. En del fartyg trodde att Uggla hade signalerat för flykt, andra gick till anfall. Ugglas skepp angreps av femton fientliga fartyg, masterna slets av och till slut exploderade Svärdet med Uggla ombord. Cirka 600 man följde det skeppet

i djupet.

De sorgliga resterna av svenska flottan tog sig så småningom hem till Dalarö, utom de som sjönk eller kolliderade på hemvägen, som skeppet Äpplet som gick på grund alldeles utanför Dalarö, kommenderad av en totalt sjöovan före detta krögare. En kommission tillsattes för att undersöka vad som hade hänt och finna de skyldiga till alla fiaskon.

Enligt en numera lång svensk tradition av katastrofutredningar, hittades ingen skyldig, ingen blev dömd. Danskarna kunde nu fritt ta sig över Öresund med 300 fartyg och 15 000 soldater som svenskarna med den unge Karl XI mötte vid Lund den 4 december 1676 – Nordens blodigaste slag, med fler stupade än vid Poltava.

Sverige vann slaget, varför södra Sverige förblev i svenska händer.

Av: 

Herman Lindqvist

Publisert:

ÄMNEN I ARTIKELN

Herman Lindqvist