Därför vill regeringen få till en rejäl konflikt

Det är bra att vara ute i god tid när man har positiva nyheter.

Därför berättar en trio ministrar redan nu att skolan, vården och omsorgen kommer att få tio nya miljarder.

Nästa år.

Foto: TT
Fridolin, Löfven och Andersson på presskonferensen där de presenterar vårbudgeten.

Det var visserligen Vänsterpartiets viktigaste krav i budgetförhandlingarna med regeringen att välfärden ska få mer pengar.

Men någon representant för partiet fanns inte på plats när statråden Stefan Löfven (S), Magdalena Andersson (S) och Gustav Fridolin (MP) presenterade paketet sent idag.

Från och med nästa år kommer regeringen att satsa ytterligare tio miljarder kronor på statsbidrag till kommunerna. I början kommer pengarna främst till de kommuner som tagit emot många asylsökande och nyanlända.

Men efterhand ska de själva få bestämma vad de ska använda pengarna till. Även om regeringen vill att de framför allt går till att anställa fler i skolan, vården och omsorgen.

■ ■ ■

Utspelet är, som du säkert redan noterat, ganska löst i kanterna. Man att det handlar om tio miljarder nästa år och att pengarna ska hamna i kommunsektorn. Men man vet inte exakt vad pengarna ska gå till och man vet absolut inte hur det hela ska betalas. Med upplåning, med nedskärningar på andra håll? Besked kommer i höst.

Intressant är dock att regeringen tycks vara mycket intresserad att få till stånd en höger-vänsterkonflikt. Statsminister Stefan Löfven brukar berömma sig om att leda en samarbetsregering som vill göra upp över blockgränsen.

Men just nu ligger han lågt med det och målar upp de fyra borgerliga partierna som ett blodtörstigt högerspöke. På presskonferensen var det underliggande temat att Alliansen under sina åtta år vid makten sänkte skatten med sammanlagt 140 miljarder kronor.

Det ledde, enligt regeringen, till stora hål i de offentliga finanserna, 6 000 färre medarbetare i den kommunfinansierade sektorn och ökande sjukskrivningar, framför allt bland kvinnor i offentlig sektor.

Det märkliga är att den nuvarande regeringen har accepterat merparten av dessa illvilliga skattesänkningar. Vid årsskiftet höjdes visserligen skatterna med 31 miljarder, men det återstår ganska stora summor innan vi är tillbaks på pre-Reinfeldtnivå. Men det sade Löfven givetvis inte.

■ ■ ■

De fem jobbskatteavdragen finns kvar för utom för de allra mest högavlönade. Bolagsskatten är fortfarande 22 procent.

Och vissa skattesänkningar har även den här regeringen kostat på sig. Pensionärerna har fått sänkt skatt på pensionen, medan skatten på eventuella löneinkomster höjts. Samma omsorg har inte visats arbetslösa och sjukpensionärer som ligger kvar på samma höga nivå som tidigare.

Att regeringen, och då framför allt Socialdemokraterna, vill blåsa liv i höger-vänsterkonflikten betyder bara en sak. Det gillar deras medlemmar och sympatisörer.

Och eftersom det funnits ett närmast desperat behov av att höja opinionssiffrorna kommer det här vara en retorik som vi kommer se mycket av framöver. Det finns en förklaring till allt.

avLena Mellin

ARTIKELN HANDLAR OM