Mejla

Lena Mellin

Tredje kvinnan som lämnar regeringen på kort tid

Pressen ökar på Stefan Löfven att hitta en ny profil

På mindre än två månader har Stefan Löfven tappat tre av sina mest profilerade kvinnliga ministrar.

Det sätter honom under stark press att hitta en efterträdare med lyskraft.

Annika Strandhäll (S) har under den mesta tiden av sina fem år i regeringen varit ansvarig för socialförsäkringsfrågor, samma post som M-ledaren Ulf Kristersson hade i Alliansregeringen.

Det är ett viktigt, om än inte så publikt, uppdrag. Inom ansvarsområdet hanteras inte bara stora mängder pengar utan också grundläggande trygghetsfrågor som pensionerna och sjukförsäkringen. Liksom det socialdemokratiska vallöftet ”familjeveckan”, rätten att vara hemma med barn under 16 år när det är studiedag i skolan eller liknande.

Men trots det är Annika Strandhäll, eller har varit nödgas man säga nu, en av regeringens fåtaliga profiler.

1 av 2 | Foto: NILS PETTER NILSSON
Annika Strandhäll avgår som minister.

I den senaste av Aftonbladet/Inizios mätningar om kännedomen om regeringens ministrar var det bara 15 procent som inte visste vem hon är. Det kan låta mycket men placerade henne på den övre halvan av regeringens kändislista. Strax efter henne återfanns inrikesminister Mikael Damberg med en betydligt längre politisk karriär bakom sig.

Annika Strandhäll är den tredje kvinnliga S-profilen som lämnar regeringen på mindre än två månader.

 

I början av augusti stod det klart att dåvarande arbetsmarknadsministern Ylva Johansson var regeringens kandidat till posten som svensk EU-kommissionär. En månad senare lämnade hon regeringen.

Den 6 september överraskade utrikesminister Margot Wallström med att säga att även hon, som för några dagar sedan fyllde 65, tänkte lämna regeringen. Fyra dagar senare gjorde hon det.

Annika Strandhälls sambo avled hastigt för drygt en månad sedan. I fredags begravdes han. Nu lämnar även hon regeringen för att kunna ägna mer tid åt sina och sambons barn. Hon tänker dock göra anspråk på sin riksdagsplats.

 

Strandhäll har för att vara minister en ovanlig bakgrund. Hon växte upp i utanförskapsområdet Bergsjön i Göteborg och gjorde sedan en facklig karriär. Först i kommunaltjästmannafacket SKTF därefter i dess efterträdare Vision där hon var ordförande.

Profilerna Wallström och Johansson har redan fått sina efterträdare i form av Ann Linde och Eva Nordmark.

Nu ska Löfven skaka fram ytterligare en ny minister. Det behöver inte nödvändigt vara en kvinna, av regeringens 23 statsråd är i dag 12 kvinnor. Men i en uttalat feministisk regering, i alla fall på utrikesområdet, skulle det uppfattas som en plump i protokollet att ersätta en kvinna med en man.

 

Men oavsett kön bör personen besitta lyskraft. Det var en bristvara redan innan trion Johansson-Wallström-Strandhäll lämnade regeringen. Efter deras sorti är bristen ännu påtagligare. Årets nytillskott i regeringen har inte direkt fått luften att dallra.

Pressen på Stefan Löfven att överraska och presentera en ny regeringsledamot med lyskraft är därför stor.

Inte bara regeringen har ett stort behov av en personlighet, en människa som människor lägger märke till och kommer ihåg.

Det har också Socialdemokraterna. Sedan MArgot Wallström, Ylva Johansson och Annika Strandhäll lämnat kan inte allt ansvar på den punkten landa på Peter Hultqvist och Anders Ygemans axlar.

Gå med i vår opinionspanel

Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om exempelvis samhällefrågor och politik? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.

avLena Mellin

ARTIKELN HANDLAR OM