Slöjan är en del av Sveriges historia

KOLUMNISTER

Traditionen med kvinnlig slöja lär finnas dokumenterad första gången i assyrisk lag från 1200-talet före vår tideräkning. Lagen reserverade bruket av huvudduken till överklassen. I det assyriska riket var ”vanliga” kvinnor och prostituerade förbjudna att bära plagget.

Sedan dess har kvinnor i alla möjliga kulturer burit olika former av slöja. Den bibelsprängde hittar plagget på flera ställen i Gamla Testamentet. Huvudduken har också mycket gamla anor i det svenska bondesamhället, som huckle, sjal eller klut. Gifta kvinnor fick absolut inte låta håret bölja fritt.

Nu handlar det inte om det som kallas burka, de tältliknande och bokstavligen heltäckande plaggen som ytterst få kvinnor bär i Sverige i dag. Jag menar den slags sjal som täcker håret och möjligen axlarna, men ingenting av ansiktet. Muslimerna kallar den hijab. Kristna nunnor bär vanligtvis ett dok under sina slöjor.

Änkor i Sverige gick förr ofta i svarta slöjor. Och i många folkdräkter finns det varianter av mer eller mindre täckande huvudbonader, liksom i den moderna nationaldräkten.

Trots huvuddukens anrika historia retar den ofta gallfeber på de världsförbättrare som menar att Sverige håller på att gå under till följd av invandring. I de kretsarna rör det sig förstås om rädsla för muslimer generellt. Men huruvida bärarna av sjalar gör det för att skylta med sin religion, för att bevara en tradition, signalera kyskhet eller bara för att det råkar vara ett mode har jag ingen aning om. Några kanske till och med är tvingade av sina föräldrar eller av ett socialt tryck. Det vet de bara själva.

Mode har slöjan, sjalen, scarfen, sjaletten i alla fall varit, även i modern tid. Därför blir de animerade diskussionerna om slöjorna lite löjeväckande.

De är ju en del av den svenska historien.

När jag var grabb fanns det inte en raggarbrud som inte hade sjalett över det tuperade håret. Min ömma moder – och de flesta av hennes kvinnliga bekanta – bar såvitt jag kan minnas sjal under hela 60-talet.

Drottning Elizabeth av Storbritannien har burit stora sjalar hårt knutna under hakan sedan 40-talet. Filmstjärnorna och modeikonerna Audrey Hepburn, Elisabeth Taylor och Grace Kelly (sedermera furstinna av Monaco) bar ofta sjalar som täckte håret och ibland dessutom virades runt hals och axlar.

Med tanke på att moden är cykliska kan vi nog räkna med att liknande huvudbonader förr eller senare kommer att dyka upp på bred front igen. Tyvärr gäller det även utsvängda jeans och stolpskor.

Kom ihåg var ni läste det först.

Sjal på slang

En långsjal är inte ett klädesplagg, utan slang för en tusenkronorssedel eller, på 1800-talet, en hundrakronorssedel. Enligt Ulla-Britt Kotsinas fina bok Stockholmsslang hade ordet vid förrförra sekelskiftet olika betydelser i olika samhällslager.

Schal och kjol

Sjalar, eller schalar, kan också vara slang för kjolar. Kotsinas exemplifierar med ett citat från 1949: ”Snart ska´ru se att att schalarna fladdrar runt kålan på´na”. Översatt: Snart ska du se att kjolarna fladdrar runt huvudet på henne.

ARTIKELN HANDLAR OM