Det är med Palestina som med Lionel

Foto: AP
Konflikten mellan Israel och Palestina skapar schismer, precis som kärnkraft och Lionel Richie.
KOLUMNISTER

Man skapar sina vattendelare. När de är på plats kan inte ens ett regemente ingenjörer med trotyl flytta dem.

Ofta är det småsaker. Jag bestämde mig tidigt för att de som inte skrattar sig fördärvade åt Franquins ”Gaston” inte är värda att ödsla tid på. ”Gaston” delade mänskligheten i två oförenliga grupper.

Det håller jag på det stora hela fast vid.

Jag känner dem som aldrig skulle kunna vara mer än ytligt bekanta med folk som, på allvar, gillar ­Lionel Richie. Kicki Danielsson, Klaus und Klaus, Richard Clayderman, Avicii: allt det där går bra. Men inte Lionel Richie. Han är vattendelaren.
Det är precis som med kärn­kraften. Ingen småsak, det medges, men det är trots allt bara teknik. Praktisk på en del sätt, livsfarlig på andra, som teknik ofta är. Men i och med folkomröstningen för 35 år sedan blev kärnkraften något mycket större. Något som inte bara producerade el – eller radioaktivitet, om man var lagd åt det hållet – utan även personligheter. Hela livsåskådningar.

De som gillade kärnkraften gjorde den till en symbol för västerlandets hela civilisation: vetenskap, fakta, logiska resonemang, utvecklingstro, människans förmåga. De som ogillade kärnkraften gjorde den också till en symbol för västerlandets hela civilisation: rovdrift, miljöförstöring, profitjakt, hybris och kollektivt självmord.

Hade atomerna fallit annorlunda skulle vattendelaren blivit en ­annan. Nu råkade det bli kärnkraften. Och för den generationen ligger vattendelaren fortfarande där. Kärn­kraften skiljer vän från fiende.

Och så har vi förstås Israel och Palestina. Inte heller en småsak. Men någonstans längs den svenska vägen, ganska tidigt, slutade den att handla om själva konflikten. Den blev i stället en hel generations vattendelare. Mer än politisk. ­Existentiell, definierande, gestaltande.
Palestina eller Israel. Där gick vattendelaren mellan vi och dem, mellan rätt och fel, mellan gott och ont. I valet mellan Israel och Palestina skapades hela personligheter.

Det är så jag förstår Jan Guillou, när han i den här tidningen viftar bort morden på judar och rycker på axlarna inför antisemitismen. Han kan inte göra annat. Det här är för honom inte en fråga om vad som faktiskt sker. Det är en fråga om hans identitet. Att skriva ­något annat än det han gör skulle kräva en inre brottning som, oavsett hur det gick, skulle sluta med förlust.

Jans vattendelare är 50 år gammal, gjuten och armerad.

Hur skulle han orka flytta den?

Dagens byggnad

 Robert E Barrett Fishway vid Holyoke i Massachusetts är två hissar för vandrande fiskar som behöver ta sig ­förbi Holyokedammen. ­Hissarna, som är nästan 16 meter höga, lyfter upp till 500 fiskar åt gången. De byggdes i början av 50-talet.

Dagens fakta

 Hisingen är en ö, eftersom en bifurkation delar Göta älv i Göta och Nordre älvar med Hisingen i mitten.

avJohan Hakelius

ARTIKELN HANDLAR OM