Mejla

Oisin Cantwell

Berättelsen om en förlorad bransch heter Lars-Ola och är bostadslös

Publicerad:
Lars-Ola bor på vandrarhemmet i Skanstull.
Foto: JERKER IVARSSON
Lars-Ola bor på vandrarhemmet i Skanstull.

Berättelsen om en bransch i ruiner har så många namn.

Ett av dem bärs av Lars-Ola, en 75-årig man utan bostad och med ben som har fungerat bättre.

Han är en av bara fyra gäster kvar på Skanstulls tidigare så livfulla och ofta fullbelagda vandrarhem.

I en annan tid fanns ännu högsäsonger och en dag meddelade Statistiska centralbyrån att ingen annan hotelliknande verksamhet i hela Sverige den föregående månaden haft lika hög beläggning som denna.

Nu sitter ägaren Per Kumrén i det dova ljuset invid köket och vet inte vad han ska ta sig till.

– Från fullbelagt till avbokningar och uteblivna nybokningar över en natt. Som en rullgardin som har dragits ner.

En gång tidigare har han varit med om någonting liknande, då vulkanaskan från Island i april 2010 stoppade i princip all flygtrafik i Europa, men inom några veckor var ju affärerna i full gång igen.

Foto: JERKER IVARSSON
Hotellägaren Per Kumrén på Skanstulls vandrarhem.

Nu? Eländet har redan pågått en månad. Och ingen ljusning i sikte. I går meddelade Internationella valutafonden att 2020 kan bli det sämsta året i Europa sedan 1930-talets depression.

Per Kumrén pratar intensivt och med hetta. Han var en gång i världen inredningsarkitekt. Tröttnade. Pratade med sin far, civilekonomen. Vad saknas i Stockholm?

En idé föddes. Ett å ena sidan varmt, inbjudande boende. Å andra sidan hyfsat billigt.

Hotellet ligger en halv trappa ner från gatuplanet, vissa av rummen har fönster, säng i någon av sovsalarna är billigast.

Den sista hyfsade helgen var 14-15 mars. Nu är samtliga anställda, ett tiotal, uppsagda. Ingen annan bransch har drabbats så hårt av coronan. Av 36 800 varsel i mars lades 11 887 inom hotell och restaurang.

– Men restaurangerna klarar sig bättre. De har ganska låga fasta kostnader och höga rörliga i form av personal som går att säga upp. Hotellen har en stor fast kostnad som är hög hyra. Den går inte att göra sig av med.

Per Kumrén har haft tur. Värden är förstående. Hyran har sänkts med 50 procent. Och dessa 50 procent behöver han inte betala nu.

Dealen gäller i tre månader. Sedan vet han inte vad som händer.

– Jag önskar att någon minister kom och lyssnade. Det har lagts massa bra förslag om permitteringar och skattelättnader, men det mesta av det gäller inte vår bransch.

Regeringen har lovat fem miljarder i hyresstöd. 50 procents rabatt på hyran. Staten och fastighetsägare ska dela på bördan.

Finansminister Magdalena Andersson lät klok och handlingskraftig då hon den 26 mars kallade till presskonferens och släppte nyheten. Men över en månad senare har ännu inget beslut fattats. Dessutom måste konstruktionen godkännas av EU.

Hit till ett vandrarhem vid Skanstull kom de fram tills nyligen från hela världen, de unga, de friska de nyfikna, de som har läst och hört om Södermalm, Stockholms kreativa centrum.

Kvar finns stadsdelens andra verklighet, sällan berättad, historien om de ensamma, marginaliserade, bortglömda.

Tre bostadslösa gubbar och en amerikansk tant bosatt i Storbritannien som blev kvar då Europa stängde.

Nu får de bo en månad i taget till halva priset. Intäkter som täcker cirka en femtedel av verksamhetens fasta kostnader.

 

Lars-Ola jobbade på SJ. Gick i pension för tio år sedan och har opererat benen över 20 gånger.

– Jag fick problem med min bostad, berättar han.

Vad betyder det?

– Jag hyrde i andra hand. Blev bostadslös.

Han trivs på vandrarhemmet. Lugnt och fint och nära till Södersjukhuset. Pensionen räcker egentligen inte. Men en polare hjälper till och hyran är ju nedsatt.

Lars-Ola visar fotograf Jerker Ivarsson och mig sitt rum. Inte utan stolthet. Väggarna är ljusblå. En tavla med motiv från Stockholm.

– Jag hoppas kunna bo kvar här. Jag har ju egen tv.

 

10 HJÄLTAR SOM HJÄLPER I CORONAKRISEN

Av: Oisin Cantwell

Publicerad:

LÄS VIDARE