Mejla

Jonathan Jeppsson

Kina bygger 43 nya kolkraftverk – kolgruvor går för högtryck

Kolkraftverk.
Kolkraftverk.

KOLUMNISTER

Kinas besked att sluta finansiera kolkraft utomlands var välkommet.

Men det är vad som händer inom landet som utgör den stora gåtan.

Just nu planerar man för ytterligare 43 kolkraftverk – att foga till de långt mer än 1 000 kraftverk som redan är i drift.

Samtidigt gör energikrisen att kolbrytningen går för högtryck.

När Kina för några veckor sedan gick ut och hävdade att man slutar finansiera nya kolkraftverk utanför landets gränser, var det en händelse som med all rätt väckte stor uppmärksamhet .

Kina har genom ”Den nya sidenvägen”, som långivare till olika infrastruktur- och industrisatsningar, knutit ett stort antal länder till sig i olika delar av världen. På så sätt har man legat bakom hundratals kolindustriprojekt i bland annat Pakistan, Serbien, Kenya, Ghana och Zimbabwe.

Kina har tidigare betraktat utsläppsproblematiken som ett ansvar för beställaren – men i ett slag har detta nu förändrats. Kina tänker inte längre stå som garant för kolkraft utomlands.

Peak före 2030

Detta ska läggas till andra positiva signaler från diktaturen, som beskedet att landet vill vara koldioxidneutralt år 2060 och se till att utsläppen når sin peak före 2030.

Så vad innebär allt detta – är Kina på väg att svänga om kolet?

Dessvärre verkar det inte så överhuvudtaget. En text som söker svaret på hur stor Kinas satsning på kol är, är bokstavligt talat en resa mot mörkrets hjärta.

Trots att Kina installerar mer vind- och solkapacitet än något annat land, är det ändå inte tillräckligt för att hålla jämna steg med den stigande efterfrågan på el, vilket i sin tur tvingar fram ett större beroende av kol på kort sikt.

Kolkraftverk i Peking.

En rapport från tidigare i år kunde visa att Kina totalt har 247 gigawatt kolkraft under planering eller utveckling, det är nästan sex gånger hela Tysklands kolkraft.

Kina har som plan att bygga 43 stycken kolkraftverk i år och därutöver ytterligare 18 koleldade masugnar.

1 000 kolkraftverk

Det låter som en ansenlig mängd, men då ska man tänka på att Kina har mer än tusen kolkraftverk i drift. En färsk rapport menar att Kina behöver stänga åtminstone 600 av dessa under de närmaste 10 åren för att kunna nå målet att vara koldioxidneutralt om 40 år.

I stället kommer landet att generera enorma mängder koldioxid – mellan 12,9 och 14,7 miljarder ton koldioxid årligen under det kommande decenniet, eller så mycket som 15 procent per år över 2015 års nivåer.

Den plötsligt uppblossande energikrisen pressar samtidigt upp aktiviteten i de kinesiska kolgruvorna. Kinesiska myndigheter har beordrat mer än 70 gruvor i Inre Mongoliet att öka kolproduktionen med nästan 100 miljoner ton, när landet tvingas kämpa med den värsta el- och kolbristen på åratal. Ökningen skulle utgöra nästan 3 procent av Kinas totala kolförbrukning.

En svindlande uppgift

Världens förhoppningar om att klara 1,5 grader står och faller med Kinas kolkraftssatsningar.

Kinas president Xi Jinping.

Men det värsta av allt är ändå att Kinas plan för när utsläppen ska nå sin topp, någon gång före 2030, då kommer ändå koldioxidutsläppen per capita att vara lägre än i USA eller Japan.

Det är något att tänka på för dem som vill lägga allt ansvar på Kina och det visar på hur oerhört svår problematiken blir när notan ska betalas och uträkningen om vem som egentligen bär den största skulden ska göras.

Uppgiften när världens länder möts i Glasgow i slutet av månaden för klimattoppmöte är svindlande. Spelet om klimatet handlar om hundratals komplicerade schackpartier där alla måste göra sina drag samtidigt under oerhörd tidspress. Kolkraften i Kina är bara en av många centrala pjäser.

Ansvaret vilar nu tungt på världens ledare. De måste till varje pris bära det.

Av: 

Jonathan Jeppsson

Publisert:

LÄS VIDARE

Faktorn som kan förvärra halvledar-krisen: Torka

ÄMNEN I ARTIKELN

Kolkraft