Mejla

Robert Aschberg

Red ut pråmröran, Elmsäter-Svärd

Publicerad:

I förra kolumnen skrev jag om min vän bryggbyggaren, Tobias Sjödén i Roslagen, som för några veckor sedan fick besök av Kustbevakningen.

Tjänstemännen, som nuförtiden har tillgång till pistoler, fjäderbatonger och pepparspray, påstod felaktigt att hans pråm hade belagts med nyttjandeförbud.

De skickade därefter en rapport till sjöpolisen i Nacka som inlett en förundersökning. Det är dock oklart vad den handlar om eftersom polisen vägrat Tobias advokat en kopia av Kustbevakningens rapport.

Historien är tragisk för Tobias, som sedan ingripandet inte kunnat försörja sig som han gjort i decennier, men också komisk, för att tjänstemännen på Transportstyrelsen – som orsakat all denna förvirring – framstår som yra höns.
Det finns ett par dussin liknande fall hos Transportstyrelsen. Jag har läst delar av de akterna, och en del andra handlingar som belyser röran. En slutsats blir att många tjänstemän kan tacka Transport­styrelsens jurist­er för sin försörjning. Juristerna är nämligen fullkomligt oeniga.

Så här hänger det ihop:

Tobias har en pråm, som han bogserar när han ska leverera bryggorna han byggt.

Pråmen har inget roder.

Därmed är den enligt sjölagen inte ett fartyg.

Detta vet juristerna på Transport­styrelsen. Det framgår tydligt av den skrivelse de författade till näringsdepartementet redan för två år sedan. I den står det inte mindre än tre gånger att pråmar av denna typ enligt lag­en inte får registreras i fartygsregistret. I samma skrivelse föreslås därför ett särskilt pråmregister.
Trots detta envisas handläggarna på Transportstyrelsen med att Tobias - och alla andra som hamnat i samma situation - ska registrera pråmarna som fartyg, vilket på grund av reglerna inte bara blir krångligt, utan i vissa fall fullkomligt omöjligt.

Varför gör de så? Jo, andra jurister på Transportstyrelsen har varit kreativa och gjort en egen tolkning av en annan lag än sjölagen, nämligen fartygssäkerhetslagen, som reglerar andra saker.

Sjörättens grand old man, professor Hugo Tiberg, kommenterar pråmfarsen så här:

– Detta verkar helt tokigt. Om pråmen saknar styrförmåga är den varken registreringsskyldig eller registreringsbar. Att den därför inte skulle få användas som plattform verkar helt gripet ur luften. Den berörs inte av fartygssäkerhetslagen, som uttryckligen bara gäller fartyg, inte plattformar som inte är fartyg. För dem har vi inga sjösäkerhetsregler.
Kanske skulle tjänstemännen på Kustbevakningen ha stöd i lagen innan de ingriper och belägger pråmar med ”nyttjandeförbud”? Kanske skulle juristerna på Transportstyrelsen enas om att sluta med advokatyren? Kanske skulle infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd försöka reda ut den röra hon är ytterst ansvarig för.

Pråmregister

Ett särskilt pråmregister vore kanske bra för sjösäkerhetens skull. Om Transportstyrelsen vill ha det så kan den alltid gå till sin riksdagsledamot och vädja om att saken tas upp till beslut i den lagstiftande församlingen. I laga ordning.

Kostar pengar

För en småföretagare som Tobias kostar stillestånd pengar. Även hans kunder och staten drabbas. Vem ska han nu kräva skadestånd av? Transportstyrelsen, som varken vet ut eller in i sakfrågan? Eller Kustbevakningen, som ingripit felaktigt i ett pågående ärende?

Av: Robert Aschberg

Publicerad:

ÄMNEN I ARTIKELN