Lena Mellin: Visst går svinhugg igen

Fredrik Reinfeldt får, sexton år senare, smaka på sin egen medicin. I en bok kritiserade han den dåvarande partiledningen och Carl Bildt.

Nu riktar förra riksdagsledamoten Anne-Marie Pålsson liknande kritik mot Reinfeldt.

1995, året efter den dåvarande borgerliga regeringen hade förlorat valet, gav Moderata ungdomsförbundet ut boken ”Nostalgitrippen” skriven av Fredrik Reinfeldt och två andra ungmoderater.

Där kritiserades dåvarande partiledaren Carl Bildt och hans närmaste medarbetare, det så kallade bunkergänget:

”Han borde framstå som den perfekte moderatledaren att karikera för motståndarna. Boendes på Östermalm, med pojkaktig uppsyn och en brorduktig-attityd. Om alla liknar Carl bekräftas vanföreställningarna av moderaterna. Det blir ett parti för Carl Bildt-kopior”, skrev Reinfeldt och hans medförfattare.

Enligt Reinfeldt ledde kritiken till att han frystes ut:

– För mig blev det början på en ökenvandring som sedan varade i flera år.

Och för den som tycker att en plats i riksdagen och dess skatteutskott är synonymt med utfrysning så var Reinfeldt marginaliserad.

Anne-Marie Pålsson riskerar ingen ökenvandring till följd av sin bok ”Knapptryckar-

kompaniet”.

Hon var ledamot (M) i åtta år men lämnade riksdagen i samband med valet förra året. För drygt en månad sedan tog hon ännu ett kliv bort från politiken. Hon lämnade Moderaterna i protest mot att partiet inte vill berätta vilka som bidrar till partikassan.

Pålsson understryker att hon inte attackerar personer, utan strukturer. Och faktum är att frustrerade medlemmar i nästan vilken riksdagsgrupp som helst skulle kunna skriva en bok som liknar Pålssons.

Ledamöterna må vara invalda på personliga mandat men när det verkligen gäller viner partipiskan. I alla partier.

Men om Pålsson verkligen tror att innehållet i ”Knapptryckarkompaniet” ska leda till en diskussion om hur demokratin fungerar i Sverige är hon mer än lovligt naiv. Det intressanta är hennes beskrivning, rätt eller fel, av Fredrik Reinfeldts ledarstil.

Så här beskriver hon utrymmet för egna åsikter i M-gruppen i riksdagen sedan Reinfeldt blev statsminister 2006:

”Då sänktes ribban ytterligare. Frihetsgraden var noll och utrymmet för egna ställningstaganden obefintligt”.

När M-ledamöterna två år senare protesterade mot FRA-lagen var Reinfeldt öppet föraktfull, enligt Pålsson:

”Vad tror ni att ni är? Ett remissorgan? Som får tycka vad ni vill? Ni är här för att genomföra regeringens politik och inget annat”.

Svinhugg går igen. Eller hur, Reinfeldt?

avLena Mellin

ARTIKELN HANDLAR OM