Lär er tala som Wetterstrand

Om jag tillhörde gammelpartierna skulle jag vara livrädd efter den här helgen.

Varför kan Maria Wetterstrand kommunicera?

Varför förmår Rick Falkvinge att engagera?

Medan resten låter ungefär lika intressanta som fläktsurr.

I SVT:s Agenda debatterade i går ledarna för de sju riksdagspartierna. Trevligt, trevligt. I en demokrati är det viktigt att åsikter bryts.

Men den blev tyvärr ännu ett bevis för att förstelnade former förhindrar kommunikation mellan politiker och väljare.

Låt oss ta statens finanser som ett exempel.

Mona Sahlin (S) anklagade Fredrik Reinfeldt (M) för att ha sänkt skatten med lånade pengar. Han svarade givetvis inte på det.

Samma Sahlin har godkänt lejonparten av de sänkningar av inkomstskatten som regeringen föreslagit. Men hon vill dessutom höja ersättningen a-kassan och sjukförsäkringen.

Detta måste självklart också göras med lånade pengar eftersom statens pengar är slut. Sade Sahlin det? Nej, hon är inte dum. Påpekade Reinfeldt det? Nej, men det borde han ha gjort.

Det blir som i julsången. Alla går runt ett enebärssnår, inte bara en utan tre gånger. Man fattar liksom inte vad det handlar om. Många pratar, ingen lyssnar.

Representanterna för gammelpartierna borde lära sig av personer som Maria Wetterstrand (MP) och Rick Falkvinge, ordförande i Piratpartiet.

Miljöpartiet, 28, är visserligen på väg mot medelåldern men fortfarande betydligt yngre än de flesta av sina riksdagskolleger. Uppstickaren Piratpartiet är bara barnet, 28 månader.

Falkvinge intervjuades i lördags av Sveriges radio. Många tycker säkert att han är en tokstolle som exempelvis vill låta partigruppen i EU-parlamentet bestämma vad Piratpartiet ska tycka i allt som de anser mindre viktigt.

Men han gjorde en sak kristallklar. Och det var att han, och hans parti, tycker att integritetsfrågorna på nätet är så viktiga att de överskuggar allt. Andra partier är bra på det där med arbetslöshet och energi. Men när det gäller den personliga integriteten i dagens värld gör Piratpartiet skillnad.

Han hade kort sagt brinn. Och han förmedlade det.

Med Maria Wetterstrand förhåller det sig lite annorlunda. Miljöpartiet må tycka att klimat- och miljöfrågor är viktigast. Men i likhet med de andra partiledarna är hon en allmänpolitiker.

Vad hon visade i går, och som de andra misslyckades med, är att hon kan uttrycka sig så att folk förstår vad hon menar. Hon var konkret.

Alliansens arbetslinje vilar på att skatten på arbete sänks. För att ha råd med det har annat försämrats, exempelvis a-kassa och sjukförsäkringen.

I Wetterstrands mun låter det så här:

– Att det ska löna sig att arbeta betyder med er politik att det ska kosta att vara arbetslös eller sjuk.

Enkelt. Men begripligt.

I den två timmar långa SVT-debatten avhandlades EU ett fåtal minuter före sändningens slut. En märklig prioritering tre veckor före valdagen.

Men det har partiledarna inget ansvar för. Däremot bör de fundera över varför decennier i toppolitiken leder till att man slutar tala så att människor lyssnar och förstår.

avLena Mellin

ARTIKELN HANDLAR OM