Mejla

Oisin Cantwell

”Marginellt mindre obehagliga än filmen som fångade vakten och pojken”

Publicerad:
Uppdaterad:

– Han försvann som en avlöning, suckar en polis om den lille pojken som härom dagen brottades ner av en vakt som vore han en värdetransportrånare.

Att nioåringen sedan i måndags springer runt som en vilsen unge i Charles Dickens smutsiga London tycks inte vara ett polisiärt bekymmer.

Det tycktes å andra sidan inte heller mobilfilmen som härom dagen spreds av tidningar och tv vara. Filmen som visade hur en vakt sitter på pojken i vänthallen på Malmö central, trycker ner honom och av allt att döma håller för hans mun och näsa så att han inte kan andas.

Det var hjärtskärande att se barnet drabbas av panik och skrika ut den muslimska bön som är avsedd för livets slutskede.

Inget brott, konstaterade polisens presstalesman snabbt. Vad nu han kunde tänkas veta om den saken utan att en ordentlig utredning hade genomförts.

Att pojken fördes i väg i handfängsel av en patrull och av allt att döma ansågs utgöra någon form av fara för sig själv och för omgivningen har inte hindrat att han är på rymmen.

En polis vid Malmöpolisens utredningssektion berättar att pojken och ytterligare ett barn försvann då de skulle besöka Migrationsverket i måndags.

– Vad jag har hört drog de som en avlöning, säger polisen.

– De är nu en i högen av alla som är lysta.

Nej, polisen pratar inte om en bortsprungen katt. Han pratar om ett ensamkommande flyktingbarn som har gått igenom gud vet vad och som har placerats på ett HVB-hem, ett boende för de mest skadade och trasiga barnen, och som nu irrar runt på Malmös bakgator och letar efter mat.

Utan att kunna svenska, utan någon vuxen som hjälper och skyddar, ensam med en annan förrymd pojke i ett främmande land.

Det meddelas även att pojken inte ska eftersökas, eftersom ingen vet var han befinner sig. Som om det fanns skäl att leta efter ett barn om man visste var det uppehöll sig.

Skulle polisen låta bli att leta om ett svenskt barn hade försvunnit?

Kanske är det en hårt arbetande men luttrad polis som uttrycker sig på det här viset. Kanske är det en likgiltig polis som gör det. Kanske finns någon annan förklaring.

Men det är inte uttalanden som inger förtroende. Det är uttalanden som låter endast marginellt mindre obehagliga än filmen som fångade vakten och pojken.

avOisin Cantwell

Publicerad:
ARTIKELN HANDLAR OM