Mejla

Lena Mellin

Nu skulle vi ha ställt om klockan för sista gången

EU:s försök att svara på den folkliga irritationen över sommar- och vintertid har havererat.
EU:s försök att svara på den folkliga irritationen över sommar- och vintertid har havererat.

KOLUMNISTER

I​ natt var det sista gången vi skulle ställa om till sommartid.

Men så blir det inte.

EU:s försök att få ordning på de halvårsvisa tidsinställningarna har havererat.​

Klockan 02 natten mot i morgon, söndag, är det dags igen. Vi ställer fram klockan en timme och går över till sommartid fram till slutet av oktober.

Det skulle ha varit sista gången EU:s 27 medlemsländer gick över till sommartid vid ett och samma tillfälle.

Men så kommer det inte att bli. EU:s försök att svara på den folkliga irritationen över sommar- och vintertid har havererat.

Det började med ett medborgarinitiativ i Finland med 70 000 underskrifter. Parlamentet uppmanade kommissionen att ta det folkliga missnöjet på allvar.

Den genomförde en undersökning på nätet i hela EU. De kom fram till att systemet med halvårsvisa tidsomställningar inte uppskattades av medborgarna. Systemet infördes redan 1980.

Deras, obegripliga måste man nog säga, förslag blev att länderna själva skulle få bestämma om de skulle ha evig sommartid. Eller alltid ha normaltid, det vi vanligen brukar kalla vintertid.

Omställningen skulle göras 2019. Länderna skulle i god tid, minst ett halvår i förväg, tala om vilken tid de valde.

Men EU-parlamentet var inte riktigt med på noterna. De opponerade sig mot tidtabellen och bestämde att den sista omställningen till sommartid skulle göras i natt.

Sedan rann allt ut i sanden. Det slutliga beslutet skulle fattas av ministerrådet, med en representant för varje medlemsland.

Men det har inte tagit något beslut. Oenigheten var stor, de praktiska problemen föreföll onödiga. Ingen har aktualiserat frågan igen. Kanske för att det trots allt fungerar ganska bra. Kanske för att ministrarna inte orkade lägga ner massor av energi på en infekterad fråga som trots allt inte är särskilt viktig.

Sverige hann aldrig ta slutgiltig ställning till om vi ska ha evig vinter- eller sommartid innan frågan försvann från dagordningen.

Ansvarig för sommartiden i den svenska regeringen är infrastrukturminister Tomas Eneroth (S):

– Vi måste undvika ett lapptäcke med olika tider i EU, sade han 2019.

I EU finns i dag tre tidszoner. I de flesta länder, däribland Sverige, är det centraleuropeisk tid. I Portugal och Irland är den västeuropeisk och i ett flertal länder i öst, däribland Finland och Baltikum, heter tidszonen östeuropeisk.

Till det ska alltså läggas de halvårsvisa omställningarna till sommar- eller vintertid. I någon mån är det alltså redan ett lapptäcke. Men det skulle troligen bli ännu rörigare om många länder valde permanent sommartid och ungefär lika många evig vintertid.

Sommartid infördes ursprungligen för att arbetare skulle kunna utnyttja dagen lite bättre. Även under den snålt tilltagna fritiden skulle det kunna vara ljust ute. Ett annat skäl var att spara el under första världskriget.

Det är en av de stora fördelarna med sommartiden, att ljuset dröjer sig kvar längre under kvällarna. Nackdelen med permanent sommartid är att mörkret på morgnarna skulle bli mer långdraget under vinterhalvåret.

Som sagt, i dag skulle vi flyttat fram klockan för sista gången. Men om inget fullständigt oväntat inträffar så blir det inte så. Klockan vrids tillbaka igen till normaltid natten mot den 31 oktober.


Gå med i vår opinionspanel

Vill du vara med och svara på Demoskops undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om exempelvis samhällsfrågor och politik? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.


Missa inte expertens skrällvaring på Stryktipset – se system här

Av: 

Lena Mellin

Publisert:

LÄS VIDARE

Sju fakta om vinter- och sommartid

ÄMNEN I ARTIKELN

Sommartid

EU

Vintertid

Lena Mellin