Riksbanken har helt bytt taktik

KOLUMNISTER

Nu vill de överraska - varje gång

Foto: Stefan Ingves, Riksbankschef.

Riksbankschefen Stefan Ingves har helt bytt taktik.

Från att vara förutsägbar.

Till att överraska. Gång på gång.

När riksbanken på onsdageftermiddagen berättade att de sänkt sin viktigaste styrränta från - 0,1 till rekordlåga - 0,25 procent var det många som togs på sängen.

Inte främst för att det var första gången sedan hösten 2008, då finanskrisen lamslog världen, som banken fattade ett räntebeslut utanför de schemalagda penningpolitiska mötena.

Utan för att Stefan Ingves överraskade - igen. Han har visserligen sagt själv att det kan komma ytterligare sänkningar och det har i ekonomkretsar glunkats om att det skulle kunna vara nära förestående. Men helt utan förvarning en vanlig onsdagseftermiddag, det var det inte många som hade tippat på.

Det betyder att Ingves, och resten av direktionen, helt har bytt taktik. Tidigare har banken fokuserat på finansiell stabilitet. Nu ägnar man sig åt det man ska göra, se till att inflationen ligger omkring två procent.

Förut vinnlade sig banken om att vara förutsägbar. Ingen skulle bli förvånad när den höjde eller sänkte reporäntan. Det gäller inte längre. Nu vill de få aktörerna på marknaden att tappa hakan. Ju mer förvånade de blir, desto bättre.

Reaktionerna blev som väntat starka. Kronan tappade snabbt 14 öre i värde jämfört med dollarn och exportföretagen rusade på börsen, särskilt de som inte valutasäkrar.

■ ■ ■

I sak betyder beslutet att bankerna får betala lite mer för att deponera sina pengar hos Riksbanken. Det får bankkunderna betala.

Syftet är solklart. Riksbanken vill elda på ekonomin så att företagen säljer mer, hushållen köper mer och jobben därmed blir fler.

I dag sparar vi för mycket och investerar för lite för att ekonomin ska må riktigt, riktigt bra. Men i grunden är svensk ekonomi sund.

Riksbankens verksamhet ska styras av det så kallade inflationsmålet, att priserna ökar med omkring två procent per år. En inflation på två procent anses vara en sund och stabil nivå för samhällsekonomin.

Men under senare tid har priserna sjunkit i stället för att stiga. I december sjönk de med 0,3 procent, i januari med 0,2 procent. I februari steg inflationen med 0,1 procent och det är den utvecklingen som Riksbanken vill stödja med den nya sänkningen.

Sänkt ränta betyder att kronan sjunker vilket också eldar på inflationen. Vi importerar prisökningarna när det vi köper från utlandet blir dyrare.

■ ■ ■

Men inflationen har även betydelse för lönerna. En ny avtalsrörelse för 2,8 miljoner löntagare inleds senare i år. Arbetsgivarna i Svenskt näringsliv har redan slagit fast att utrymmet för höga lönehöjningar saknas när inflationen är låg, i så fall hotas jobben. LO hävdar å sin sida att låga höjningar bara förvärrar problemet.

Men vid presskonferens förnekade Stefan Ingves att han och banken hade varit i kontakt med arbetsmarknadens parter. Däremot underströk han vad dagens besked innebär.

- Det spelar roll för alla i Sverige för vår uppfattning är att det är bra för svensk ekonomi om vi klarar inflationsmålet på 2 procent.

Riksbanken sänkte reporäntan till noll i höstas, till -0,1 i februari och till - 0.25 i dag. Är botten nådd? Det kan vara så, Ingves pratade inte så mycket om nya sänkningar den här gången.

ARTIKELN HANDLAR OM