Rekordet beror inte på Löfven

KOLUMNISTER

Regeringen med Stefan Löfven har ingen större anledning att slå sig för bröstet för att ungdomsarbetslösheten är den lägsta på nio år.

En dånande högkonjunktur och färre ungdomar är förklaringen.

1 av 3 | Foto: Urban Andersson

Regeringar av olika kulörer berömmer sig ofta om att deras politik får effekt. Det kan till viss del vara sant. Men oftare beror det på om regeringen haft tur och lett landet under en högkonjunktur. Då går det mesta åt rätt håll.

Därför var det nästan skojigt att lösa SSU:s pressmeddelande på måndagsmorgonen. Det kan knappast själva ha trott på innehållet.

– Nu är ungdomsarbetslösheten den lägsta på 14 år, tack vare Socialdemokraternas aktiva arbetsmarknadspolitik. När Moderaterna satt vid makten blev ungdomsarbetslösheten så hög att Sverige fick krisstöd från EU, skrev förbundet som ju visserligen inte sitter i regeringen men som i just den här frågan använder samma retorik.

På eftermiddagen var det statsminister Stefan Löfvens tur att hylla sig själv.

– För det första vet vi att en stor del av konjunkturuppgången har att göra med regeringens ekonomiska politik. Att vi satsar så mycket som vi gör i bostadsbyggande skapas det arbete och efterfrågan på arbetskraft.

Arbetsförmedlingen, som också producerat ett pressmeddelande i frågan eftersom siffrorna kommer från dem, har en mer verklighetsnära uppfattning om varför ungdomsarbetslösheten (glädjande nog) sjunkit till den lägsta nivån sedan finanskrisen 2008.

I huvudsak beror det på en dånande internationell högkonjunktur och att ungdomskullarna minskar i antal. De här ungdomarna är födda efter babyboomen runt 1990.

2008 gick den amerikanske investmentbanken Lehman Brothers omkull. Det ledde till att världsekonomin djupfrystes på bara några dagar. Effekten lät inte vänta på sig, kraftigt ökande arbetslöshet särskilt bland ungdomar och andra som även i normala fall har det svårt på arbetsmarknaden.

Först nu har effekterna av den djupaste lågkonjunkturen sedan kraschen på Wall street 1929 avklingat.

Det är det som slår igenom i statistiken. I november i år var 55 000 ungdomar mellan 16 och 24 år utan jobb. Det är hälften så många som 2012. Under samma period har antalet personer i samma ålder sjunkit med 80 000.

Men det finns fortfarande ungdomar som har problem med att få jobb. Det gäller dem som inte gått ut gymnasiet, har nedsatt arbetsförmåga eller är födda utanför Europa.

Gå med i vår opinionspanel du också

Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om olika frågor? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.

ARTIKELN HANDLAR OM