Zlatan är ju ingen king – bara en liten fåntratt

Foto: Zlatan med sina söner efter sista matchen med PSG.
KOLUMNISTER

Jag blir så nervös och stissig av Eurovision, särskilt under den del av programmet där programledarna ska collect the votes from the German jury och så vidare.

De första ögonblicken, när juryordföranden ska ­betona vilken amazing show de fått vara med om, men ingen räknar med att det är fördröjning på ljudet, vilket är märkligt  eftersom det ju varit fördröjning på ljudet i de här länkarna varje gång under de senaste 40 åren.

De där leende missförstånden, den märkliga tystnaden. Vem ska vara tyst, vem ska prata? Det är kallprat med fördröjning. Det är att vara i helvetet. Jag klarar det inte.

Så jag bytte kanal och tittade på Zlatan som i går gjorde sin sista ligamatch med PSG. Det var inte klokt. Vilken upplevelse. Hela ­stadion reste sig upp för att hylla honom. Matchen stannade upp! Alla bara klappade. Det var fint att se, jag grät som ett barn!

Zlatan är stor. Störst av ­alla om man ska tro honom själv.  Inför denna sista match hade Zlatan i en ­intervju sagt: ”Jag kom till Paris som en kung och lämnar som en legendar.” Det är lite speciellt att själv sammanfatta sin gärning på det sättet. Det kanske hade varit på sin plats att någon annan ­hade uttryckt detta och inte han. Det är helt enkelt lite bekymmersamt med människor som själva utnämner sig själv till legendarer.

Med bara några minuter kvar byttes Zlatan ut. Plötsligt sprang Zlatans två söner in på plan! I matchtröjor! På den ene  pojkens rygg stod det  ”KING” och på den ­andres stod det  ”LEGEND”.

Alltså: först betitlar Zlatan sig själv kung och legendar. Och sen låter han trycka upp budskapen på två matchtröjor. Och så säger han åt ungarna att sätta på sig dem och springa in? Nej, jag vet inte. Det är lite väl konceptuellt för mig. ­Lite för strategiskt.

Och apropå king. När kungaparet var på besök i Paris för två år sedan så planerades ett möte med Zlatan, tillsammans med PSG:s svenskor Caroline ­Seger och Kosovare Asllani. Zlatan fick nys om att tjejerna också var bjudna och sa genast: ”Jag vill träffa kungaparet ensam – annars kommer jag inte alls.” Omedelbart försvann svenskorna från upplägget och Zlatan stod där ensam.

Att göra på det sättet mot Seger och  Asllani. Då är man varken king eller ­legend.

Då är man faktiskt bara en liten fåntratt.

ARTIKELN HANDLAR OM