Mejla

Wolfgang Hansson

Allt var en dimridå – det verkliga spelet skedde i det fördolda

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

KOLUMNISTER

Medan strålkastarna var riktade mot Sverige och Finland har den verkliga showen pågått någonstans i kulisserna.

Erdogan använde de nordiska länderna som verktyg mot sin verkliga motståndare, Joe Biden.

Vilka eftergifter, om några, USA gett Turkiet lär bli tydligt så småningom.

Redan från början var det något underligt med Turkiets plötsliga motstånd mot Sveriges och Finlands Nato-medlemskap.

Båda länderna hade fått förhandsförsäkringar om grönt ljus från Turkiet. Samma budskap fick Nato-chefen Jens Stoltenberg.

När förhandlingar mellan Turkiet och de båda nordiska länderna inleddes för att lösa de hastigt uppkomna knutarna klagade de svenska förhandlarna underhand över att det var svårt att få klara besked om vad Turkiet egentligen ville ha av Sverige.

Vilket inte var så konstigt eftersom det inte var Sverige och Finland som var Erdogans främsta måltavla.

Natochefen Jens Stoltenberg och Turkiets president Recep Tayyip Erdogan.

Hans plötsliga motstånd kom sig av att den turkiske presidenten insåg att han hade en chans att utnyttja situationen för egen vinning.

Framförallt är det två saker han ville uppnå. Varav vi fått bevittna den ena inför öppen ridå.

Nästa år är det val i Turkiet. Erdogan ligger risigt till i opinionsmätningarna. Främst därför att Turkiets ekonomi havererat. Inflationen ligger på 73 procent.

Erdogan utropar seger

Så Erdogan behövde både visa sig på styva linan och skifta fokus bort från turkarnas svåra vardag till hoten mot landets säkerhet, specifikt den kurdiska terrorgruppen PKK och de syriska kurderna som tack vare kriget i Syrien lyckats etablera en egen de facto-stat i norra Syrien, vid Turkiets gräns. Något som Turkiet ser som ett hot då kurder i Turkiet, Syrien och Irak vill bilda en egen stat som skulle innefatta delar av Turkiets territorium.

Turkiet framställer det nu som att man lyckats få igenom alla krav man riktat mot Sverige trots att det mesta verkar bestå av redan beslutade terrorlagar och till intet förpliktigande uttalanden.

Visserligen ligger det i den svenska regeringens intresse att framställa det som man inte gjort några eftergifter till Turkiet men även med det i bakhuvudet är det svårt att se vad Sverige gett bort. Bortsett från en allmänt fjäskande attityd gentemot Turkiet.

Erdogan har fått framstå som den store världsledaren som övriga Nato-länder måste lyssna på och ta hänsyn till och därmed höjt sin status på hemmaplan.

Det vi fått nöja oss med att ana i kulisserna är Erdogans andra mål, att pressa USA på eftergifter.

USA rasande

USA är rasande på Erdogan för att han trots att Turkiet är ett Nato-land köpt in ett luftvärnssystem från Ryssland. USA har också varit upprörda över Turkiets dubbelspel när det gäller kampen mot terrorgruppen Islamiska staten, IS där kurdiska YPG:s insats var ovärderlig för väst.

USA har straffat Turkiet genom att vägra sälja det avancerade stridsflygplanet F-35 till sin Nato-allierade. Även Turkiets önskan att få köpa den äldre modellen F-16 har stött på patrull.

Vi vet inte vad som sagts i de telefonsamtal som president Biden ska ha haft med president Erdogan eller i samtalen mellan Erdogan och Jens Stoltenberg och i de kontakter som denne i sin tur haft med Biden.

Men jag är inte ensam om att vara övertygad om att det är i dessa samtal i det fördolda som de verkliga invändningarna mot Sverige och Finlands Nato-ansökningar sopats bort.

Hela den här showen har varit en dimridå för de verkliga motsättningarna mellan Turkiet och USA. Statsminister Magdalena Andersson och president Sauli Niinistö har på ytan varit huvudrollsinnehavare med i verkligheten spelat rollen som statister med litet inflytande över utgången av processen.

Förlust för Putin

I sinom tid kommer v i att få facit i form av amerikanskt stridsflyg till Turkiet, en inbjudan till Erdogan att besöka Vita huset eller någon annan form av amerikanska eftergifter.

USA har också satt press på Turkiet, både offentligt och i kulisserna. Så man kan också tänka sig att Erdogan inte vågade driva det här vidare även om han inte fick betalt.
Utvidgningen av Nato med Sverige och Finland som nya medlemmar är den största segern hittills för den västliga militäralliansens kamp mot Ryssland invasion av Ukraina. Samtidigt den mest kännbara förlusten för Putin.

I kravlistan han lämnade till Nato i julas var en av huvudpunkterna att Nato inte fick utvidgas och specifikt att Finland och Sverige inte fick gå med. Nu tvingas Putin svälja det bittra pillret att Ryssland får en ny 135 mil lång direkt gräns mot Nato.

Som Stoltenberg uttryckte det i går.

– Putin gick i krig för att trycka tillbaka Nato. Istället får han mer Nato.

Utvidgningen av så strategiskt viktig för Nato att Joe Biden omöjligen kunde låta Erdogan stoppa den.

Däremot ska man inte bortse från möjligheten att Erdogan på nytt kan försöka sno åt sig huvudrollen när det turkiska parlamentet längre fram formellt ska godkänna Sveriges och Finlands Nato-inträde.

Av: 

Wolfgang Hansson

Publisert:

LÄS VIDARE

Amineh Kakabavehs attack: ”En röst på Socialdemokraterna är en röst på Erdogan”

ÄMNEN I ARTIKELN

Sveriges Natoansökan

Recep Tayyip Erdogan

Nato

Turkiet

Jens Stoltenberg

Sauli Niinistö

Magdalena Andersson