Mejla

Anders Westgårdh

Sex, drugs & rock ’n’ roll på hemmet

Publicerad:

När jag var barn jobbade min mamma en period på ett ålderdomshem. Det låg granne med kyrkogården. I vuxen ålder har jag själv gjort några turer som vårdbiträde i äldreomsorgen. Jag minns befrielsen när man hängde av sig den vita rocken och steg tillbaka ut i den friska eftermiddagsluften.

Det var längesen nu - och det var ett tag sen jag tänkte på min egen mormor som stilla tynade bort med sin alzheimer under en virkad filt i kommunalbrun syntetull.

Häromdagen blev jag intervjuad av en ung kille som går på en journalistutbildning. Tillsammans med några klasskamrater skulle han ”ta fram ett koncept” för en ny tidning som ska rikta sig till 55-plussare. Jag ombads komma med lite smarta ­tankar.

Jag är osäker på om jag kunde ­till­föra något av värde, men efter samtalet blev jag sittande en stund och betraktade min egen höstsol. Det faktiska åldrandet är förhoppningsvis långt borta, men jag inser allt ­tydligare att något måste göras.

Om vi inte agerar redan nu kommer nämligen även vi få äta storkökspotatis och erbjudas dragspelsunderhållning varannan lördag. Vi får ­pelargoner i fönstret vare sig vi vill eller inte. Vi måste lägga oss efter Aktuellt. Vi måste uppföra oss som åldringar, i kollektiv form.

Betrakta mitt kanske reumatiska långfinger redan i dag: Aldrig i livet att jag tänker acceptera något annat än sex, droger och rock’n’roll på mitt äldreboende!

Den sista anhalten ska bli en hyllning till allt det goda och underbara som skänkt oss glädje genom livet. Det ska stå jukeboxar i dagrummen! Vi ska dricka martinis före maten! Maten ska lagas av mästerkockar! Sköterskorna ska läsa högt ur ”On the road”! Vi ska få pedikyr till ­tonerna av Little Feat! Minst ett rum ska möbleras med trumset och förstärkare på en mjuk röd heltäckningsmatta!

På biografen visas alla de stora klassikerna från våra bästa år; ”Den amerikanske vännen”, ”Badlands”, ”Gudfadern” och ”Sällskapsresan”. Sa jag att vi dricker drinkar? Vissa av oss kanske har börjat röka igen. Det är okej, vi är uppvuxna i en drogliberal tid.

Viktigast av allt är dock inte det materiella i form av varken cocktailglas eller Pioneerskivspelare. Det viktigaste är att få bli gammal i sällskap med de vänner man älskat mest ­under sin krafts dagar.

Och därmed är fröet sått. Äldreboende för Beatles­generationen. En gratis ­affärsidé som någon driftig entreprenör kan tjäna ­miljoner på. Var så god!

Flygskräck

Ibland upplever jag ett visst obehag vid tanken på att sitta 10 000 meter över marken i en sardinburk med människor man inte känner. Därför hoppas jag att fyllskallen som hotade både personal och passagerare på en Ryanairflight i veckan får rejält med böter.

Förståelse

Åh åh åh grabbar. Om vi låtsas för ett ögonblick att mannen är det andra könet. Som blir förbigången på ­jobbet. Som tjänar 15-20 procent mindre. Som blir kallad lilla gubben. Som går livrädd genom parken. Som blir våldtagen och misshandlad. Som bygger och snickrar och lyfter men ändå aldrig är lika viktig och nyttig. Då är det väl inte så jävla svårt att ­begripa varför feminismen är viktig - oavsett vilka former den för stunden kan ta sig?

avAnders Westgårdh

Publicerad:
ARTIKELN HANDLAR OM