Mejla

Wolfgang Hansson

Ett pris få kan invända mot

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Maria Ressa och Dmitrij Muratov kan ses som symboler för alla de journalister runt om i världen som trots dödshot och svåra förhållanden försöker gräva fram sanningen.

Årets fredpris är ett som jag tror få kommer att ha några invändningar mot. Utom auktoritära ledare som Filippinernas Rodrigo Duterte och Rysslands Vladimir Putin.

Efter att för två år sedan ha gett priset till den etiopiske premiärministern Abiy Ahmed var den norska Nobelkommittén mycket noga med att inte välja någon kandidat som skulle kunna skapa en backlash mot priset.

Abiy Ahmed fick pris för att han skapade fred med grannlandet Eritrea. Men det tog inte ens ett år förrän fredspristagaren startade ett inbördeskrig i Tigray-provinsen. I dag är han en sällsynt dålig reklampelare för Nobels fredspris.

Risken för att den filippinska journalisten Maria Ressa eller den ryske chefredaktören Dmitrij Muratov ska utvecklas i den riktningen är minimal.

Båda har mycket långa och gedigna journalistkarriärer bakom sig där de envetet arbetat för press- och yttrandefrihet trots stort motstånd från makthavarna.

Muratov leder arbetet på den enda riktigt fria tidningen i Ryssland, Novaja Gazeta. Under de senaste 15 åren har sex journalister på tidningen mördats för att de utfört sitt jobb. Den mest kända av dem Anna Politkovskaja.

Journalistiken står under enormt hård press i Ryssland. Medier drabbas hela tiden av nya inskränkningar där många stämplas som ”utländska agenter”. Många reportrar arbetar med livet som insats.

Även i Filippinerna är journalistmord vanliga. Maria Ressa driver en oberoende nyhetstjänst, Rappler, och har sedan Duterte blev president utsatts för ständiga trakasserier och hot från makten. Även dömts till fängelse.

Maria Ressa.
Maria Ressa.

Trumpkopia

Regimerna i Ryssland och Filippinerna skiljer sig åt på många sätt. Duterte kan beskrivas som en Trumpkopia. Det visar att hoten mot demokratin kan komma såväl från höger som från vänster. Gemensamt är att båda hatar en fri press eftersom den utgör ett hot mot deras egen makt.

I förhandsspekulationerna tippades organisationen Reportrar utan gränser som en tänkbar pristagare. Men eftersom priset förra året gick till en organisation, FN-organet World food program, var det inte oväntat att man i år lyfte fram två individer.

Nobelkommittén kunde ha gett priset även till andra journalister i andra länder. Man ska nog se Ressa och Muratov som representanter för alla de journalister runtom i världen som arbetar i länder där en fri press och yttrandefrihet inte är någon självklarhet. Länder som Kina, Turkiet och Belarus.

Senast har vi sett hur talibanernas maktövertagande i Afghanistan över en natt starkt begränsat pressfriheten och gjort det livsfarligt för afghanska reportrar att försöka skildra utvecklingen i landet.

I motiveringen framgår tydligt att priset ska ses i ljuset av de senaste årens försämrade klimat för medier och yttrandefrihet. Till och med i USA lyckades en president bli vald på lögner och ljuga sig igenom en hel mandatperiod med fake news som vapen. Samtidigt som han utnämnde media till ”folkets fiende”.

– Yttrandefrihet och en fri press är själva förutsättningen för ett demokratiskt samhälle och en varaktig fred, som kommitténs ordförande Berit Reiss-Andersen uttryckte det.

Dmitrij Muratov.
Dmitrij Muratov.

Journalistmord i Europa

Det är inte bara i diktaturer och auktoritära stater där yttrandefriheten är under press. Även i demokratier förvandlas journalister allt oftare från att vara samhällets stöttepelare till legitima måltavlor.

Europa har de senaste åren skakats av åtminstone fyra uppmärksammade journalistmord. På Malta mördades den grävande reportern Daphne Caruana Galitzia 2017 när hennes bil sprängdes i luften. Hon avslöjade kopplingar mellan Maltas spelindustri, organiserad brottslighet och penningtvätt vars spår ledde till ledande politiker.

Den slovakiske journalisten Jan Kuciak sköts året efter när han var på väg att avslöja ekonomisk brottslighet på hög nivå.

Kriminalreportrarna Giorgos Karaivaz och Peter de Vries sköts tidigare i år i Grekland respektive Nederländerna.

I år finns det många som kan känna sig träffade av Nobels fredspris.

 

Publisert:

LÄS VIDARE