Elände i spåren efter rekordåren

KOLUMNISTER

Just som världen verkar räddningslöst förlorad dimper det ned en tjock bok smockad med framtidstro och glädje.

Dessvärre handlar det om framtidstro i backspegeln. Men för alla som kan uppskatta en dos underhållande nostalgi är boken "Kult" något av årets julklapp.

"Kult" är frilansjournalisten Janne Sundlings genomgång av sin egen uppväxttid med tonvikt på sextio- och sjuttiotal. Alla vi i samma generation kan genom bokens sidor falla handlöst tillbaka till en tid då både vi och världen såg bättre ut.

Här avhandlas allt det som präglade vår uppväxt och gjorde oss till dem vi är i dag. Musiken så klart, liksom tv-programmen, mopederna, mellanölet, cigaretterna, sporten, filmerna, v-jeansen, täckjackorna, tablettaskarna - men också världshändelserna och de avgörande ögonblicken vi aldrig glömmer.

Boken skildrar perioden från 1965 till 1975. Det är alltså bara tio år, men vilka år. Med boken i knät känns det som att allt av betydelse hände under just denna period. Det är naturligtvis inte sant, men nostalgin är en stark känsla och det är lätt att dras med.

Lätt, och faktiskt också skönt. De många fantastiska bilderna (texten är bra också) skildrar en tid och ett land och en värld som ännu hade plats för optimism och just känslan av att det skulle bli ännu bättre i framtiden.

Den extremt starka framtidstro som fanns efter kriget kulminerade i det amerikanska femtiotal där inte ens himlen var gränsen för det möjliga. Samma känsla av gränslös tillväxt knuffade det svenska folkhemsbygget framåt i rasande takt. Jag är knappast ensam om att minnas sextiotalet som en solig tid som var skön att växa upp i.

Man behöver dock ingen särskilt kritisk blick för att i dag betrakta samma tidsepok som aningslös och stundtals idiotisk.

Det var då vi verkligen petade i överväxeln och började exploatera alla jordens resurser i ett slit och släng-rally utan hejd. Bilismen blev en folksport på sextiotalet, plasten slog igenom som material, charterturismen gjorde långresor möjliga för vanligt folk, snabbmaten blev folkhushåll, lågprisimport från Långtbortistan gjorde skor och kläder billiga och vägnät och flyg byggdes ut för att husera fler och större transporter.

Mycket av mänsklighetens framtida elände grundlades under de glada rekordåren.

Det hindrar inte att åtminstone jag njuter av den nostalgi som framkallas i boken. För det gör mindre ont att blicka bakåt än framåt.

ARTIKELN HANDLAR OM