Sverige fällt för brott mot de mänskliga rättigheterna

KOLUMNISTER

Europadomstolen beslöt i dag att svensk lag inte har skyddat en 14-årig flicka som smygfilmades naken av sin styvfar.

Domen kan bidra till att Sverige får ny lagstiftning.

År 2002 lade en man en videokamera i tvättkorgen för att smygfilma sin 14-åriga styvdotter då hon duschade. Men hon hörde ett surrande ljud och hittade den.

Mannen fälldes i tingsrätten för sexuellt ofredande, en dom som hovrätten rev upp med motiveringen att då det inte var meningen att flickan skulle upptäcka kameran så hade inget brott blivit begånget.

Advokat Jan Södergren vände sig till Europadomstolen och begärde prövningstillstånd. 95 procent av ansökningarna kastas i papperskorgen, men domstolen beslutade att ta upp ärendet.

Sverige klarade sig med minsta möjliga marginal. Tre av sju domare ville ge flickan skadestånd och konstaterade att det fanns betydande brister i den svenska lagstiftningen.

Utretts till förbannelse

Flickan gav sig inte utan vände sig till Europadomstolens stora kammare med en begäran om att få domen prövad. Det har bara hänt två gånger tidigare att ett svenskt mål tas upp där, men de 17 domarna gick med på att ta sig an fallet.   

Beslutet kom klockan 15 i dag. Domstolen anser att Sverige har brutit mot artikel åtta i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna, rätten till skydd för privat- och familjeliv.

Sverige ska betala den nu vuxna kvinnan 10 000 euro i skadestånd samt stå för hennes rättegångskostnader, 30 000 euro. Det motsvarar cirka 350 000 kronor.

Vad domen kommer att få för konsekvenser i övrigt är för tidigt att svara på. Men lita på att såväl jurister som politiker kommer att läsa den med intresse.

De lagkloka har sedan mitten på 1960-talet diskuterat hur skyddet för individen ska kunna stärkas utan att yttrandefriheten, som i den svenska grundlagen har en mycket stark ställning, blir lidande.

Frågan har utretts till förbannelse, men lagstiftarna har endast genomfört smärre justeringar. Som till exempel det nya brottet kränkande fotografering, en lag som kom till i år, för övrigt utformad efter det nu aktuella fallet. 

Men så är också detta ett komplicerat ämne.

Dels har vi de traditionella medierna med sitt grundlagsskydd och ansvarig utgivare. Tidningar, radio och tv har egna system för att ge kränkta människor upprättelse, till exempel pressombudsmannen. De flesta anser att det är en hyfsat fungerande ordning.

Flera problem

Dels har vi kränkningar som sker utanför grundlagens område. Ett problem som har vuxit oerhört i och med framväxten av internet och sociala medier. Nedsättande klotter på skolans toalett läses inte av alltför många och tvättas förhoppningsvis snabbt bort. På Facebook får samma elakhet en helt annan spridning.

Här finns flera problem. Ryktesspridning, förtal och lögner sprids ofta anonymt och kan vara svårt att utreda. Det är dessutom för det mesta inte åklagare utan den enskilde som får driva fallet.

Det rättsliga skyddet för den utsatte är med andra ord ganska svagt.

Med den nya lagen hade styvpappan fällts för kränkande fotografering. Men Europadomstolens besked kan ändå leda till att Sverige får bestämmelser som bättre värnar integriteten.

Artikel åtta handlar nämligen långt ifrån bara om olaglig fotografering -  och juristerna i Strasbourg har på punkt efter punkt sågat den svenska statens argumentation.

avOisin Cantwell

ARTIKELN HANDLAR OM