Nazisternas symboler bör prövas i domstol

Foto: ANDERS DEROS
Nazister med tyrrunan.
KOLUMNISTER

Ny lagstiftning, ropas det sedan Justitiekanslern beslutat att nazisters symbol inte utgör hets mot folkgrupp.

En bättre väg att gå är att först få frågan prövad i domstol.

En person anmälde till JK tyrrunan, en fornordisk symbol som användes av Hitlers nazister och som i vår tid är emblemet för Nordiska motståndsrörelsen, enligt Säpo Sveriges farligaste nazistiska organisation.

Frågan som anmälaren ville ha prövad var om användandet av tyrrunan under demonstrationen i Göteborg för några veckor sedan utgjorde hets mot folkgrupp.

Ingen förundersökning inleds, beslöt JK i går. Det var ingen sensation. JK har kommit fram till exakt samma slutsats tidigare om just denna symbol.

Skäl att avvakta

Än en gång hörs rop om ny lagstiftning. Justitieminister Morgan Johansson har bjudit in samtliga övriga riksdagspartier, bortsett från Sverigedemokraterna, för överläggningar i frågan. Otåliga ledarskribenter kräver förändring. Det är ett liv och ett kiv.

Men det finns skäl att avvakta. JK är ensam åklagare i mål om tryck-och yttrandefrihetsbrott och ska vaka över att gränserna inom dessa områden inte överträds.

Brottet hets mot folkgrupp kan emellertid begås utan att det faller inom JK:s tämligen snäva juristdiktion.

Därför vore det bra om tyrrunan prövades i allmän domstol och vandrade hela vägen upp till högsta ort. Inte minst med tanke på att JK inte är en prejudikatinstans.

Den praxis som finns inom området är från 1996. Tämligen länge sedan, vilket inte hindrar att fallet är intressant i sammanhanget.

Högsta domstolens avgörande handlar om en man som ställdes inför rätta för hets mot folkgrupp efter att ha gått runt med ett antal nazistiska symboler på sina kläder.

Domstolen ansåg att han var skyldig. Juristerna kom fram till att symbolerna dels hade en tydlig koppling till Tredje riket i Tyskland, dels var förknippade med idéer om rasöverlägsenhet och rashat som ledde till förföljelse och förintelse.

Dessutom påpekade domarna att bärande av dessa symboler - exempelvis solkors och livsruna - inte nödvändigtvis utgjorde brott. Det var kombinationen med klädsel som för tankarna till nazism som gjorde att rekvisiten för hets mot folkgrupp var uppfyllda.

Angeläget att pröva saken

Inte minst den sistnämnda tankegången är intressant i dag. Givetvis måste det vara tillåtet att vara intresserad av fornordisk historia och exempelvis ge ut en bok som innehåller bilder av tyrrunnan utan att begå brott.

Men i ett annat sammanhang kan bärandet av symbolen vara kriminellt. Om du exempelvis deltar i en demonstration där alla bär naziliknande uniformering och skriker diverse högerextremistiska slagord.

Vissa invänder att det är meningslöst med ett nytt prejudikat. Att det bara är för NMR att ändra lite på sitt emblem så är kusten klar. Men det är inte så Högsta domstolens avgöranden ser ut. En eventuell fällande dom för turrunan skulle vara skriven på ett sådant sätt att den träffade andra symboler i vissa sammanhang.

NMR har polisanmälts. Det är angeläget att åklagare prövar saken i domstol. Välj ut några av ledarfigurerna i demonstrationen, åtala dem för hets mot folkgrupp och låt ärendet vandra uppåt i domstolshierarkin.

Först om det visar sig att den vägen inte är framkomlig är det dags att börja fundera på ny lagstiftning.